Sökresultat:
4541 Uppsatser om Strukturellt socialt stöd - Sida 24 av 303
OminlÀrning enligt Wittingmetoden : hur upplever lÀrarna att arbeta med metoden och hur upplever de att deras elever pÄverkas?
Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mina frÄgestÀllningar berör hur lÀrare upplever att det Àr att arbeta med Wittingmetodens ominlÀrning samt hur de upplever att elevernas syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare och skrivare pÄverkas och slutligen hur de upplever att eleverna pÄverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som Àr utgÄngspunkterna i arbetet Àr dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser pÄ elevers svÄrigheter samt vilka ÄtgÀrder som lÀmpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gÀllande vad som Àr goda arbets- och lÀrmiljöer för elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som arbetat med Wittingmetoden för att hjÀlpa elever ÄtgÀrda sina lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lÀrarna har en positiv instÀllning till Wittingmetodens ominlÀrning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, fÄr en starkare tilltro till sin egen förmÄga och dÀrmed Àven ett ökat sjÀlvförtroende..
Socialt stöd och livstillfredsstÀllelse bland Àldre kvinnor med funktionshinder
Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.
Konflikthantering i förskolan : UtifrÄn barns perspektiv
I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.
LÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan: FörskollÀrares förstÄelse och arbete med hÄllbar utveckling utifrÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.
Kvinnors behov av socialt stöd och dess effekter efter missfall
I Sverige finns det inga sÀkra siffror pÄ hur ofta ett missfall intrÀffar, men undersökningar visar att hÀlften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall intrÀffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. NÄgra orsaker till varför kvinnan kan fÄ missfall Àr kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.
Byteatern i Kalmar
En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..
Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaper
SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.
Man lever i nuet! : En kvalitativ studie - att leva som anhörig till den som drabbats av en stroke
Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad förstÄelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjÀlp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga anvÀnder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgÄng till de anhörigas upplevelser. Analysen Àr uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nÀtverk 3) SamhÀllsstöd. Citat ur interjuverna förstÀrker vad teori och tidigare forskning belyser.
Mellan solidaritet och lojalitet Upplevelser av organisationsförÀndringar ur ett första linjens chefsperspektiv
I socialt arbete, men Àven i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkÀnslighet nÀr det gÀller sÀttet att organisera. Beroende pÄ vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt bestÀllar-utförarmodell, geografiska ansvarsomrÄden, eller renodlade facknÀmnder med dÀrtillhörande förvaltningar, men Àven i en rad hybridmodeller, framför allt i övergÄngsfasen mellan tvÄ modeller. För dem som arbetar i en organisation som Àr under förÀndring kan detta vara en omvÀlvande upplevelse, bÄde pÄ gott och ont.
Undersökningen syftar till att studera organisationsförÀndringar inom socialtjÀnsten utifrÄn ett första linjens chefsperspektiv..
Förtroende för kunskapskapitalet vid revision av internationella koncerner
Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgÄngspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus pÄ sÀkerstÀllandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn fÄr inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyrÄerna att sjÀlvautforma kvalitetskontrollsystem? FÄr huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- RevisionsbyrÄns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet bestÄr av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfÀllen som hÄllits med fyra revisorer frÄn var och en av de fyra stora revisionsbyrÄerna.
Upplevelser av att bÀra arm- och benprotes
Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.
Kommunikation i den fysiska planeringen - Ett arbete om systemtillit och socialt kapital, Fallet Södra Ălvstranden
Sammanfattning
Bakgrunden till mitt Examensarbete Àr att jag som student pÄ magisterprogrammet
för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i
slutuppgift.
Mitt Examensarbete Àr ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk
planering.
Syftet Àr att studera om och hur planprocessen pÄverkas av systemet, och dess
relationer till medborgarna. Syftet Àr Àven att undersöka hur man kan genomföra
en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Ălvstranden
som anvÀnt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bÄde innehÄller
faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till
systemet i sig.
Mitt examensarbete har följande uppdelning:
? En teoridel dÀr jag beskriver medborgardeltagandets förutsÀttningar, med
bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.
Human Resource Management i ett litet företag : Strukturerad som organisation eller familj?
Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.
?Det Àr dags att vi ser vÄldet i nÀra relationer som ett mÀnskligt problem? : En kvalitativ studie om hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i massmedia
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..
Svensk cykelindustri 1867-1965 : En historisk longitudinell studie
Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrÄn ettschumpeterianskt synsÀtt. Metoden var longitudinell och materialet utgick bÄde frÄnuppgifter frÄn Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av nÄgra fÄ entreprenörer, som följdes av en hel svÀrmav tillverkare - imitatörer.