Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp..

Denna uppsats handlar om dramapedagogik med personer inom äldreomsorgen. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka känslor som upplevs och ges uttryck för när personer inom äldreomsorgen får arbeta med drama. Frågeställningarna har varit följande: Vilka känslor konkretiseras i mötet med drama? Hur kan drama uppmuntra deltagarna att våga uttrycka sina känslor? Hur påverkar deltagarna varandra när de arbetar med olika dramaövningar? Vilka upplevelser och tankar tar deltagarna med sig efter fem dramaträffar?.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmänna upplevelser och åsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhämta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat på olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats. För det första vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats. Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ?vilan? erbjuds avkoppling. Det visar också att ?vilan? inte alltid är den lugnaste stunden under dagen.

Den här studien handlar om olika diskurser kring genitala ingrepp på personer som upplever att de har en annan könsidentitet än den juridiska könstillhörigheten, och vill genomföra en juridisk könsändring. Syftet med uppsatsen var att genom analyser av dessa diskurser försöka förstå hur genitalierna är kopplade till den sociala konstruktionen av kön och genus. Intervjuer har gjorts med personer som finns med i utrednings- och beslutsprocess eller har verkställighetsfunktion som berör de genitala ingreppen. Det har inneburit psykiatriker, kirurger och jurister. Intervjuer har även gjorts med föreningsrepresentanter för transsexuella, före detta transsexuella och transpersoner.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar".

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning.