Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förändring under landets senaste tioårsperiod då islamister och sekularister skiftat inställning i frågan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken på att gå med i EU medan de sekulära så kallade kemalisterna företrädde landets aspirationer att gå med i unionen. Vår studie gör anspråk på att förklara när, varför och hur islamisternas skifte gått till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi använt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förändring.Med utgångspunkt i modellen finner vi att anledningen till förändringen i EU-frågan beror på en kombination av:- strukturella internationella förändringar:· EUs utvidgning· EU ? ej längre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förändringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade inställningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad händelse:· ?Minimilitärkuppen? 1997Dessa händelser inträffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

This report is written in the purpose to investigate the mechanical forces and characteristics related to a propeller driven aircraft in the Earth?s atmosphere. It?s written as a thesis project during the spring semester of 2014 and graded accordingly.Thanks Arne Karlsson for fruitful discussions. Also thanks to Simon Leijonmarck for help with useful discussions concerning structural batteries..

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgångspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus på säkerställandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn får inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyråerna att självautforma kvalitetskontrollsystem? Får huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- Revisionsbyråns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet består av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfällen som hållits med fyra revisorer från var och en av de fyra stora revisionsbyråerna.

Uppsatsens titel: Omorganiseringsproblem: strategiska och strukturella förändringsperspektiv Seminariedatum: 2007-06-04 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Emma Jonsson, Johan Hermerén, Martin Tullström Handledare: Per-Hugo Skärvad Fem nyckelord: Trigger, strategi, organisationsförändring, diskrepans, fallstudie Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett företags diskrepans mellan strategiska mål och faktiskt utfall vid organisatoriska förändringar yttrar sig, vilka misstag som görs i sammanhanget, triggers betydelse samt hur diskrepansen kan minimeras Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats, där primärdatan baseras på en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen grundar sig på strategiska och organisatoriska förändringsteorier. Den teoretiska referensramen utgörs av resonemang från Chandler, Mintzberg, Lewin och Alvesson & Sveningsson. Empiri: Empirins primärdata utgjörs av semistrukturerade intervjuer med sex personer som varit väl insatta i företagets organisatoriska förändring. Sekundärdata består av litteratur, årsredovisningar, interna dokument och personaltidningar.

?The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational?. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från sin gymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åtta semistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- och yrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.