Sökresultat:
518 Uppsatser om Strukturella hćl - Sida 11 av 35
Den typiska krönikan : En multimodal analys av kröniketexter
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns nÄgra förÀndringar i elevers sprÄkbruk och hur nÄgra lÀrare ser pÄ detta. De frÄgestÀllningar studien baseras pÄ Àr: Hur ser gymnasielÀrare i svenska pÄ elevers sprÄkbruk i och utanför skolan? Finns det nÄgon förÀndring i elevers sprÄkbruk idag jÀmfört med tidigare? och Vad kan denna förÀndring i sÄ fall bero pÄ? Teoretiskt utgÄr studien frÄn forskning kring sprÄkets förÀndring i det moderna svenska samhÀllet och hur vi med sprÄkets hjÀlp kommunicerar pÄ olika sÀtt. Vidare utgÄr studien frÄn forskning kring ungdomars sprÄkbruk och sprÄkutveckling frÀmst utanför men Àven i skolan. Den undersökningsmetod som anvÀnds i denna uppsats Àr av kvalitativ art och bestÄr av separata semi-strukturella intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet.
Strukturella skillnader i form av kön och etnicitet : En undersökning gjord i Sydafrika om unga kvinnors syn pÄ könstillhörigheten och hudfÀrgens betydelse för deras möjlighet till en önskvÀrd anstÀllning
Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .
En jÀmförelse av matematikundervisningen mellan den kommunala skolan och Montessoripedagogiken
Med mitt examensarbete vill jag göra en jÀmförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom Àmnet matematik. Hur lÀr man ut matematik inom de tvÄ skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt Ätskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gÀller matematiken i skolans Är 1-3.
Vad bestÀmmer hushÄllens sparande? : En studie av svenska hushÄlls sparande 1980-2005
Personliga beslut om sparande drivs av mÄnga olika motiv, nÄgra Àr, behovet av att bygga upp tillgÄngar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osÀkerhet om framtiden och att spara Ät nÀsta generation. Sparandet för konsumtion under pensionsÄren Àr generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande Àrden Äldrande befolkningen i de rika delarna av vÀrlden. MedelÄldern i Europa stiger och befolkningen blir Àldre och lever lÀngre.Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst pÄverkan pÄ sparkvoten. Inte lÄngt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillvÀxt och handelsbalans.
En analys av materialförsörjningsprocessen i samband med kontaktledningsprojekt hos Balfour Beatty Rail AB
Balfour Beatty Rail AB har kompetens för genomförandet av uppdrag inom samtliga teknikomrÄden för jÀrnvÀgsinfrastruktur och Àr i dagslÀget en av de större aktörerna pÄ den svenska jÀrnvÀgsentreprenadmarknaden. RÄdande konkurrenssituation krÀver en kontinuerlig utveckling av verksamhetens processer för att bibehÄlla dess konkurrenskraft. Vid genomförandet av arbeten i Trafikverkets anlÀggningar finns restriktioner som innebÀr att jÀrnvÀgsspecifikt material skall anvÀndas. I dagslÀget finns endast en leverantör av detta material, Trafikverket Materialservice, vilket medför i en konkurrenssituation att det Àr direkt avgörande hur effektivt ett projekt kan genomföras. I en kontaktledningsanlÀggning ingÄr ett hundratal olika komponenter.
Romer som tigger : En kritisk diskursanalys över hur romer som tigger framstÀlls i svensk dagspress
I denna studie undersöks hur romer som tigger framstÀlls i svensk dagspress. Med hjÀlp av en kritiskdiskursanalys har artiklar frÄn olika tidningar analyserats för att upptÀcka vilka stereotyper som framstÀllsi den svenska dagspressen. Empirin baseras pÄ 21 artiklar frÄn tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. UtifrÄn en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.
Kommunikation i beslutsfattande processer
Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.
Unika barn med unika öron : En litteraturstudie om hörselmÀtningar och förebyggande hörselvÄrd för barn med Down syndrom
Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.
Elevers upplevelse av skolans skillnadspraktik : Etnicitet och normer i en skola för alla
I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.
Arbete kring texttyper/genrer i svenska pĂ„ gymnasiet : Â
I den hÀr studien undersöks hur ett antal lÀrare arbetar med genrer/texttyper och om deras arbetssÀtt passar andrasprÄkselever, alltsÄ om deras undervisning Àr tillrÀckligt tydlig för att andrasprÄkselever ska uppnÄ en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgÄng om forskning kring andrasprÄkslevers sprÄkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom tvÄ genredefinitioner som ger tvÄ olika genrepedagogiska inriktningar, dÀrav en lÀmpar sig bÀttre utifrÄn andrasprÄkselevers behov. Intressant Àr att de tvÄ olika genredefinitionerna ger lÀrare olika utgÄngspunkter vilka pÄverkar deras arbetssÀtt. LÀrarnas arbetssÀtt utifrÄn genredefinition ger eleverna olika förutsÀttningar för hur, bland annat, sprÄkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/texttyper, vilket den hÀr undersökningen synliggör.
HÄllbart företagande inom modeindustrin : En studie om svenska modeföretags implementering av CSR
Syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka svÄrigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin vÀrdekedja. Undersökningen grundar sig pÄ svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter frÄn Lindex och Indiska har genomförts för att fÄ konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som Àr aktiva inom CSR frÄgor. För att fÄ svar pÄ syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hÄllbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hÄllbarhetsmÄl och om de inte kan leva upp till mÄlen, varför. Resultatet över vilka svÄrigheter som modeföretag kan stöta pÄ grundar sig frÀmst pÄ strukturella problem i det aktuella produktionslandet.
Transition till demokrati: strukturella faktorers pÄverkan i de begrÀnsade flerpartisystemen Kenya och Tanzania
This paper deals with institutional and structural factors' influence on democratic transition in limited multiparty regimes in Sub-Saharan Africa. Comparing the cases Kenya and Tanzania, of which the former has made a transition to democracy and the latter has not, this paper reaches the conclusion that political traditions, the coalescing of the opposition, and the elites ability to learn from the electoral process is essential for a transition to democracy. In the specific cases, the harshness of the Moi regime and the Tanzanian vision of national unity may possibly carry some explanatory power, alongside the pressure from international actors.These results have been reached through the application of a comparative case study, where democratic transition constitutes the dependent variable. It should be noted that a harsh definition of the term transition has been applied, according to which the incumbents actual loss of an election is a necessary indicator for transition. However, the Freedom House and Polity scores have been brought up as complement of this definition.
KEX : Ett designkoncept för en mobil applikation som stödför delade reseupplevelser med kollektivtrafiken
Enligt det sÄ kallade fördubblingsmÄlet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till Är 2020. För att nÄ upp till detta behövs inte bara investeringar utan Àven strukturella förÀndringar och nya sÀtt att tÀnka kring mÀnniskors resande, ett synsÀtt som delas av myndigheter och forskningscentra pÄ ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det ocksÄ viktigt att behÄlla yngre resenÀrer, vilket stÀller krav pÄ kollektivtrafiken att framstÄ som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. HÀr syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstÀrkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.
Hur ser förskollÀraren pÄ sin roll i barns lek?
Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.
Arbetsmotivation och arbetsglÀdje efter 40
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur en stigande Älder och ett ökat antal Är i förvÀrvsarbete pÄverkar arbetsmotivation och arbetsglÀdje hos kvinnor över 40 Är. Med arbetsmotivation avses vad som primÀrt utgör de största anledningarna till att mÀnniskan lönearbetar och med arbetsglÀdje avses den upplevda tillfredstÀllelsen och gemenskapen som ett arbete ger individen. För att uppnÄ syftet har en mindre intervjuundersökning utförts. Fem kvinnor i Äldern 41- 62 Är, vilka arbetar eller har arbetat pÄ förskola, intervjuades om sin upplevelse av arbetsmotivation och arbetsglÀdje. Respondenterna har beskrivit sÄvÀl sin nuvarande arbetssituation som skattat den upplevda arbetssituationen nÀr de var i 25-ÄrsÄldern.