Det svenska samhället har genomgått en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. När styrning studeras, är det ofta ur ett lärarperspektiv. Vi vet inte så mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter frånDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse avdiskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilketsätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektivgällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer sompåverkar fördomar och diskriminering.Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Studiens syfte har varit att undersöka hur mäns våld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera diskurser om våldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framställningen kan få med hjälp av rådande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats består av 153 nyhetsartiklar publicerade på Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjälp av etnografisk innehållsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan används för att presentera mitt resultat.

This study investigates and analyzes experiences of discrimination and racism among social work students, focusing on how these issues occur between peers rather than through hierarchical dynamics, such as interactions with faculty. The research aims to shed light on the academic challenges faced by students with foreign backgrounds, as defined by Statistics Sweden (SCB), particularly those who experience discriminatory practices and behaviors within the academic environment. The study adopts a qualitative methodology, utilizing semi-structured interviews to explore the lived experiences of these students. Participants were selected based on their enrollment in social work programs and their identification as having a foreign background. Data was analyzed thematically to uncover recurring patterns and insights into the participants' experiences.

Sverige är ett multikulturellt samhälle, vilket även avspeglas i vården där sjuksköterskor måste kunna möta behov hos människor från olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan påverka omvårdnaden; närstående som problem och resurs; svårigheter att upprätthålla en god kommunikation och eftersträva bättre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvården, närstående sågs i vissa fall vara till besvär för personal och andra patienter men även som en resurs i omvårdnaden.

Detta är en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohälsa mellan könen utifrån ett genusperspektiv. Social ojämlikhet är en strukturell egenskap som säger något om den ojämlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhälle. Jämlikhet eller ojämlikhet är relationellt och handlar om förhållandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland är strukturen i sig en indikator på ett samhällsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhållanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhällets struktur, i form av klasstillhörighet, återverkar på de enskilda individernas basala förhållanden, nämligen liv och hälsa.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet.

About a year ago, Göteborgs-Posten, one of Sweden's largest daily newspapers, decided it was unprofitable to continue producing their feature-style weekend magazine, Två Dagar. Standing at a crossroads,not wanting to stop producing the weekend magazine altogether, they decided to outsource. Spoon Publishing AB, a content agency with strong ties to Göteborg, were assigned with taking over the production.Going forward, Spoon has taken over a majority of the responsibility for the conceptual work and actual production, all with the main purpose of reducing cost and increasing efficiency.Normally Spoon does content marketing for a wide range of customers in an equally wide spectra of channels, from print to radio, television and web.The main purpose of this essay has been to investigate and establish whether the journalistic integrity and quality has in fact been maintained despite the weekend magazine being outsourced. We have analyzed selected editions of the magazine, first and foremost inarticles under the vignette fashion, using a qualitative method for content analysis, scrutinizing everything from the denotation of single words to the big picture. This specific vignette contains the most frequent contributions by in-house, or at least reappearing, journalists.Perusing the material in Två Dagar, we have come to the conclusion that the magazine has indeed retained its level of quality and still reflects the same core values as before being outsourced..

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal.