Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen på den reguljära arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville också ta reda på hur metoden Supported employment används eller kan användas i SverigeFrågeställningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? Använder man sig av metoden Supported employment och i så fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förändras den av en eventuell anställning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats då detta passade syftet bäst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrån 3 valda teman och analyserades med hjälp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar och påbörjar kartläggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlätta steget ut i arbetslivet. Supported employment är en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stått utanför arbetsmarknaden.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Ridning är Sveriges näst största sport, bara fotbollen är större. För många tjejer är stallet mer än en plats där själva sporten utövas. Stallet blir till en slags fritidsgård där nästan all ledig tid spenderas, även om själva ridaktiviteten ibland utförs endast en gång per vecka. Vad stallvistelsen betyder för tjejernas identitetsutveckling vet vi inte särskilt mycket om. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tiden i stallet påverkar tjejerna i deras identitetsutveckling.Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49).

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär bland annat att främja hälsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vård av patienter med hypertoni är först och främst att undervisa och rådgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförändringar samt att mäta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de förutsättningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rådgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar i syfte att sänka blodtrycket. Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande.Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                               Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                     Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala.Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2007. Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt tillämpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förändringsprocesser, som sker när personer lämnar ett liv där brottslighet spelat en viktig roll, utifrån deras eget perspektiv. Studiens frågeställningar är:? Vad är det som får personer, som tidigare begått brott av en sådan omfattning, att det blivit en del av livsföringen, att välja en ny väg? ? Hur växte förändringen fram? ? Kan brytpunkter identifieras och vad karakteriserar dem?Studien bygger på en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin sker igenom fem intervjuer av öppen karaktär. Kontakt med respondenter söktes genom att det skickades ut brev till olika organisationer i västra Sverige: socialtjänst, KRIS och ungdomshem. På detta sätt uppstod det kontakt med fyra respondenter, den femte respondenten uppkom genom snöbollseffekt.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

Bakgrund: Idag spelar internet en stor roll i att söka kunskap och komma i kontakt med likasinnade under en graviditet. Informationen finns tillgänglig dygnet runt och kan tillgås var som helst. Informationen ger kvinnorna en känsla av kontroll och självförtroende och den hjälper dem att ta beslut rörande deras graviditet. Den stora mängden information kan vara överväldigande och orsaka stress och oro. Kvinnorna önskar vägledning till internetsidor av hög kvalitet samt att diskutera informationen de hittar med sin barnmorska.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kvinnor använder internet som informationskälla under sin graviditet och hur det påverkar dem.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande.Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                               Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                     Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala.Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande.