Sökresultat:
286 Uppsatser om Strukturell arbetslöshet - Sida 7 av 20
Förstudie för införandet av autotruckar i produktionen pÄ VBG Produkter AB
Uppdraget har bestĂ„tt av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för analysen har varit att först utreda nulĂ€get med dess för och nackdelar. Ăven viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget Ă€r positiv till förĂ€ndringar, vilket har underlĂ€ttat arbetet. DĂ€refter har studier av de teorier som kortfattat Ă€r redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen.
Utredning av ÀgandeförhÄllandet för fastigheterna pÄ Lilla Kornö i Lysekils kommun
Uppdraget har bestĂ„tt av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för analysen har varit att först utreda nulĂ€get med dess för och nackdelar. Ăven viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget Ă€r positiv till förĂ€ndringar, vilket har underlĂ€ttat arbetet. DĂ€refter har studier av de teorier som kortfattat Ă€r redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen.
De annorlunda Andra : En kombinerad narrativanalys av SVT:s representation av flyktingar och asylsökande
SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.
Pappors upplevelser av sin roll vid amning
Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.
Empowerment för brukare inom LSS -organisatoriska förutsÀttningar i fyra stadsdelar i Malmö
Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga
utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet,
gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut
för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar
i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar.
Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..
Perspektiv pÄ graffiti och upplevelser av det offentliga rummet
Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.
"211 Är kvar till jÀmstÀlldhet" : FörÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige
Det hÀr Àr en uppsats om svenskt jÀmstÀlldhetsarbete. Under lÄng tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mÄl. Ett av de viktigaste mÄlen idag handlar om jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av Mills problemuppdelning i allmÀnna problem och personliga bekymmer analysera förÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige och huruvida förÀldraförsÀkringen kan leda till ökad jÀmstÀlldhet.Vi har anvÀnt oss av Tillys teori om kategoriell ojÀmlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmÀnna problem och personliga bekymmer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om förÀldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till Àr att förÀldraförsÀkringen Àr ett medel för att lösa ett allmÀnt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos förÀldrarna.
Kön, klass och etnicitet inom integrationspolitiken : en idékritisk intersektionell analys av etableringsuppdraget
The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between ?us? and ?them?. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc.
Personlighet och preferens : En kvantitativ studie av gymnasieelevers personlighet och deras preferens för personlighet hos lÀrare
Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.
Första linjens chefers skattning av sina ledar- och chefsegenskaper samt strukturell empowerment före och efter utbildningsinsats för chefer inom kommunal verksamhet.
The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor ?Achievement orientation?, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training.
Sjuksk?terskors erfarenheter av etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.
Revisionens legitimitet: En fallstudie om legitimitet ur ett tillvÀxtperspektiv
Ă
r 2010 Àndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mÄnga företagare har sedan dess valt bort revision. DÀrefter har det ifrÄgasatts hur företag kan uppnÄ legitimiteten som intressenter efterfrÄgar om redovisningen inte Àr reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pÄverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvÀxtperspektiv. Företagare har sedan lagÀndringen haft utrymme att ta stÀllning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnÄ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvÀxt studerats.
Framtidstro i förorten; En studie om hur ungdomars levnadsförhÄllanden pÄverkar deras sÀtt att tÀnka om framtiden
VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomar, 16-20 Är, i LÀrjedalen ser pÄ sin framtid med fokus pÄ arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan pÄverka deras sÀtt att tÀnka kring detta. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrÄn deras familjeförhÄllanden, klass och etnicitet? 2) Hur tÀnker ungdomarna kring sin framtid vad gÀller arbetsliv? 3) PÄ vilket sÀtt samverkar ungdomarnas familjeförhÄllanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation pÄverka deras tankar om framtiden?Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och tvÄ tjejer, alla med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhÄllanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrÄn systemteori, Bourdieus klasstÀnkande och strukturell diskriminering.
LÀroboken i praktiken - en textanalytisk undersökning om hur tvÄ lÀroböcker i samhÀllskunskap behandlar studieomrÄdet EU
Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ olika lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieomrÄdet EU inom ramen för kursen SamhÀllskunskap A. Dessutom Àr syftet att klargöra hur kursmÄlen behandlas i de olika böckerna.Metoden som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgÄr frÄn att analysera hur texterna Àr uppbyggda, utifrÄn en strukturell analys. För att kunna jÀmföra texterna anvÀnds en komparativ analys. Analysen av hur kursmÄlen för SamhÀllskunskap A framstÀlls, sker med inspiration frÄn den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgon större skillnad mellan innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.
Neurologiska skillnader mellan kriminella och laglydiga psykopater
Psykopater Àr vÀl representerade i fÄngvÄrdsanstalter och mer Àn 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmÀrksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjÀrnan, men fÄ studier uppmÀrksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats Àr att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader Àr kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förstÄelse till varför de kriminella psykopaterna begÄr brott.