Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga Àmnet medarbetarsamtal, vilket Àr ett ganska populÀrtfenomen idag. Vi ville ocksÄ att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta Àmne. Vi har anvÀnt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vÄrt syfte. Delvis pÄ grund av vÄrt val av metodhar vÄr uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförvÀntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istÀllet anvÀnt oss av enstruktur som fyller vÄrt syfte bÀttre och av den anledningen vÀljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning.

IIR-filter Àr överlÀgsna traditionellt skapade FIR-filter pÄ mÄnga punkter. De klarar sig med en klart lÀgre ordning för att realisera ett filter med samma egenskaper. En nackdel Àr dÀremot att filtret Àr klart kÀnsligare för koefficient kvantisering och förlorar sina egenskaper nÀr koefficienterna Àndras, detta intrÀffar Àven om förÀndringen Àr liten. Genom den speciella struktur som vÄgdigitala filter anvÀnder sig av kommer man runt detta problem. Det betyder bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare uppfattar implementeringen av MI inom SiS-ungdomsvÄrd. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem behandlingspedagoger dÀr alla har erfarenhet av MI som förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att MIs grundutbildning uppfattas som lÀrorik, givande och proffsigt utförd. Men nÀr kunskapen sedan skall införas i det praktiska arbetet skapas problem.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

 Att Äldras kan innebÀra stora genomgripande förÀndringar i den Àldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvÄrd Àr erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den Àldre klarar av Äldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa Àldre personers copingstrategier för att klara av Äldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus pÄ syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhÄllanden, Att tÀnka positivt och kÀmpa, Att resignera inför omstÀndigheterna, Att ta hjÀlp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hÄlla igÄng och anvÀnda tekniska lösningar.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att fÄ kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien Àmnar ta reda pÄ vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons frÄn konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, dÀr en person Ät gÄngen observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av bÄde konsumentens Äsikter samt agerande i miljön.Ett ord som var Äterkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, dÄ deltagarna ansÄg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket.

För att vara konkurrenskraftig i dagens globaliserade företagsklimat krÀvs kostnadseffektiva lösningar som gör det möjligt för företag att möta kundernas krav gÀllande sÄvÀl kvalitet som pris och förmÄga att leverera enligt överrenskommelse. Gevalia, ett producerande företag i GÀvle, har problem med lÄnga stÀlltider som markant drar ner deras effektivitet. En universell vedertagen metod för att minska stÀlltider Àr SMED, Single minute exchange of die, som anses kunna göras kompatibel i alla typer av industrier. Syftet med detta examensarbete var sÄledes att undersöka orsakerna bakom de lÄnga stÀlltiderna samt hur dessa kan minskas. Vidare skulle en analysstruktur för stÀlltidsreduktion skapas.  För att uppnÄ syftet har intervjuer och observationer gjorts pÄ Gevalia, samt en litteraturstudie kring berörda omrÄden. Analysstrukturen som skapades Àr inspirerad av SMED och PDCA-cykeln. Strukturen innefattar Àven andra metoder som bland annat 5 Why och 5S, samt tar hÀnsyn till det mÀnskliga beteendet.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Arbetet behandlar rumslighet i trÀdgÄrden och utgÄr ifrÄn Norberg-Schulz (2003) essÀ om fenomenet plats. EssÀn beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsÀttet ofta avspeglas i trÀdgÄrdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fÄnga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara mÀnniskans upplevelse av fenomenet. Det Àr sÄ vi ocksÄ gÀrna beskriver trÀdgÄrd, genom att dela med oss av vÄr upplevelse av trÀdgÄrden. Platsens struktur delas upp i rum, som Àr den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktÀr, som Àr den allmÀnna atmosfÀren hos platsen.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svĂ„righeter. År 2002 ansĂ„g EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vĂ€gen dit har inte varit lĂ€tt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens vĂ€g mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strĂ€vat efter att reformera inom det ekonomiska, juridiska, strĂ€va efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rĂ€ttigheter. Ett teoretiskt ramverk Ă€r applicerat för att förklara hĂ€ndelsekedjan frĂ„n EU: s krav till de reformer Bulgarien genomfört.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvÀgledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det lÄga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vÄr studie funderade vi pÄ olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som gÄr pÄ Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika högstadieskolor. Vi gjorde Àven en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i Àmnet. Genom sammanstÀllande av intervjuerna och vÄr litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet Àr sÄ fÄ. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att pojkarna upplever den information de fÄr angÄende sitt gymnasieval som bristfÀllig. VÄr reflektion kring detta slutar vid frÄgan; kan ungdomarna ta till sig den information de fÄr? Vidare kan vi konstatera att vÄra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur pÄ programmet Àr att föredra..

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Denna studie behandlar tillvĂ€xt och bestĂ„ndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blĂ€dningsbruk. BlĂ€dningsbruk förutsĂ€tter fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhĂ„llanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i fullskiktad skog Ă€r resultatet av tillvĂ€xt, skörd/mortalitet och invĂ€xning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta fullskiktad skog för en hög och uthĂ„llig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella omrĂ„den tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas Ă€r: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blĂ€dning och andra avverkningsstrategier samt tillvĂ€xt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.