För att flytta information frÄn en databas till ett datalager anvÀnds det idag olika tekniker. Existerande transformeringstekniker baseras pÄ att en applikation hanterar detta. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att skapa och undersöka en metod som istÀllet genomför transformeringen i en databas. Denna transformering Àr metadatadriven, eftersom metadata Àr den information om data som krÀvs för att en transformering ska vara möjlig. Arbetet bygger dÀrför pÄ en metadatastudie som behandlar representation och struktur av metadata.

Arbetet sammanfattar fyra artiklar inom intervjuformaten situationsintervjuer (SI) och beteendebeskrivande intervjuer (BBI) i en litteraturöversikt. Arbetet sammanstÀller resultaten i fyra artiklar skrivna efter 2002. Artiklarna valdes ut ur PsycINFO och PsycARTICLES. Uppsatsens syfte Àr att söka hur situations- och beteendebeskrivande intervjuer pÄverkar personbedömningen vid intervjun samt hur intervjuerna upplevs av de sökande. En artikel visade att intervjufrÄgorna i bÄda formaten kan ges till intervjukandidaterna, det förÀndrade inte inbördes förhÄllanden mellan kandidaterna, Àven om vÀrden var nÄgot högre för kandidater som fÄtt frÄgorna.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Rapporten inleds med en beskrivning av WM-datas Network Management struktur och Reporting Management behov. DÀrefter följer en beskrivning av de tvÄ analys tekniker Datamining och On Line Analytical Processing (OLAP) vilka Àr de mest anvÀnda databasbaserade tekniker. Verktyget Tivoli Decision Support (TDS) Àr ett stödssystem som ska underlÀtta för beslutsfattare inom organisationen. TDS baseras pÄ OLAP ? tekniken och rapporten visar avslutningsvis de möjligheter som verktyget ger avseende WM-datas Reporting Management..

Bensimidazoler Àr en flitigt anvÀnd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som anvÀnds inom veterinÀrmedicinen, varav en Àr en pro-bensimidazol (febantel). DÀremot finns endast en substans tillgÀnglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete Àr att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger pÄ kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistenslÀget i Sverige. Kemiskt sett Àr bensimidazoler relativt lika varandra dÄ enbart substitutet (d.v.s.

I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.

Konkurrensen mellan företag i Sverige Àr fortsatt hÄrd, samtidigt som vÀrlden blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan Ären 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per Är. Konkurser pÄverkar företagsÀgare, leverantörer, anstÀllda, staten och samhÀllet negativt. För företag nÀra konkurs finns möjlighet att försöka rÀdda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade mÄlet med företagsrekonstruktion Àr att rÀdda vÀrdefulla affÀrsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att ÄterstÀlla livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.

Dagens moderna samhÀlle Àr ett organisationssamhÀlle som prÀglas av stÀndig utveckling och ökad konkurrens. Det stÀlls högre krav pÄ organisationer att vara flexibla och effektiva vilket Àven sÀtter krav pÄ dess struktur. I samband med detta blir organisationerna mer beroende av de mÀnskliga resurserna (Bruzelius & SkÀrvad 2011). Att varje anstÀlld Àr motiverad blir dÄ avgörande för att fÄ en fungerande verksamhet och för att varje individ ska utföra ett bra jobb (Abrahamsson & Andersen 2000). Matrisorganisationen har en struktur med prÀglade för- och nackdelar.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de Àldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sÄdana fall görs Ät problemet. Ett flertal författare har under Ären förklarat hur förÀndringar i system leder till en försÀmrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvÄrat underhÄllsarbete av system. För att ta reda pÄ hur vÀl litteraturen stÀmmer överrens med svenska organisationer sÄ har vi intervjuat fyra respondenter för att fÄ deras syn pÄ problematiken. Denna har sedan jÀmförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom omrÄdet menar, stÀmmer till stor del med det vÄra respondenter berÀttat.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men Àven för yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att försöka ta reda pÄ hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum pÄverkas för en lÀrare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fÄtt fram hur vardagen i skolan kan se ut frÄn bÄde elev ?och lÀrarperspektivet. Vi har Àven besökt Karolinaskolan dÀr vi fick insikt i hur det kan se ut pÄ ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Syftet med denna undersökning Àr att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att dÀrigenom bidra till en fördjupad förstÄelse av verket. Min huvudsakliga metod Àr en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förstÄelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker Àven den biografiska, kulturella och sociala kontext dÀr verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förstÄelse av verkets struktur och faktur Àr betydelsefull för att förtjÀnstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktÀrsmÀssigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stÀmdubbling kan inte underskattas.

Detta examensarbete Àr en c-uppsats och en avslutande del i lÀrarutbildningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elevvÄrdande personal talar om sina pedagogiska och sociala strategier gentemot barn med socioemotionella problem.Genom intervjuer, tidigare forskning och teorier visar resultatet pÄ att barn med socioemotionella problem behöver struktur, tydlighet och realistiska krav och förvÀntningar dÀr fokus bör ligga pÄ barnets styrkor.Genom uppmuntran och beröm kan barnets sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende stÀrkas vilket bidrar till att barnet kan fungera bÀttre socialt men ocksÄ nÄ kunskapsmÄlen.För detta krÀvs det att personalen kring barn med socioemotionella problem har kunskap kring arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt..