Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Det finns en djupt rotad allmĂ€n uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen Ă€r föredömliga vad det gĂ€ller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhĂ„llanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag fĂ„r en betydligt mer framtrĂ€dande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte Ă€r att undersöka hur tvĂ„ företag inom konsultbranschen Ă€r uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jĂ€mförelse mellan verksamheterna. Studien Ă€r baserad pĂ„ företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som Ă€r tvĂ„ ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur dĂ€r en rad författare resonerar kring sin syn pĂ„ struktur och styrning. Alvesson i sin tur Ă„terger istĂ€llet ingĂ„ende beskrivningar pĂ„ begreppet kunskapsintensiva företag.

RIB Àr ett verktyg som kan anvÀndas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av rÀddningstjÀnstinsatser. Meningen Àr att RIB ska kunna anvÀndas av personer som endast har en grundlÀggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgÄ en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i grÀnssnitt och struktur i RIB utan inblandning av RÀddningsverkets egna vÀrderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhÀmtning varefter empiriska studier följde i form av genomgÄng av en marknadsanalys, intervjuer med anvÀndare samt observation av anvÀndare. Under arbetets gÄng utformades ocksÄ en utvÀrderingsmodell för anvÀndartest, denna lÄg till grund för ett utfört anvÀndbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förÀndringar i RIB föreslÄs. Del föreslÄs förÀndringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och dÀrigenom göra det lÀttare för anvÀndaren att överblicka programmet. Dels föreslÄs förÀndringar i de olika delar som RIB bestÄr av som Àr tÀnkta att göra det enklare för anvÀndaren att överblicka all information i en akut situation..

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa realiserar och transformerar de förmÄgor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehÄll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frÄgestÀllningar; hur tolkar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11, hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa utifrÄn Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11 och hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas centrala innehÄll i Lgr 11. Som metod har intervjuer anvÀnts.Resultaten visar att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar och undervisar utifrÄn Àmnets förmÄgor pÄ olika sÀtt. GÀllande det centrala innehÄllet sÄ har det bland flertalet lÀrare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen Àr sÄledes att de förmÄgor som formuleras i Àmnet idrott och hÀlsa transformeras och realiseras pÄ olika sÀtt och att det centrala innehÄllet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Temat för kursen Àr religion och förÀndring. Syftet Àr att undersöka hur religions- och samhÀllsförÀndringar pÄverkar varandra. Denna relation kan Àven vara ömsesidig. Denna uppsats Àr ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimÄlarens belÀgenhet i samhÀllet och religionens roll.Uppsatsens syfte Àr att göra en deskriptiv beskrivning av tvÄ olika förestÀllningsvÀrldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

1995 pÄbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad pÄ uppdrag av lÀnsmuseet pÄ Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna anvÀndas av museet, lÀnsstyrelsen pÄ Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte nÄgon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och dÀrför blev resultatet en svÄranvÀndbar databas. TillgÀngligheten till databasen begrÀnsades ocksÄ eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att anvÀnda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltsÄ i stort sett obefintlig, eftersom man dÄ skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla anvÀndare.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i GÀvleborg.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas KÀllquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte anvÀnder sig av benchmarking. Vi stÀller oss frÄgande till detta och menar att benchmarking kan anvÀndas pÄ olika sÀtt, nÄgot som tidigare forskning förbisett. VÄrt syfte Àr dÀrmed att belysa hur benchmarking anvÀnds inom SMEs, med utgÄngspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: UtifrÄn vÄrt hermeneutiska synsÀtt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenterna var ifrÄn tio olika smÄ och medelstora företag (SMEs) i GÀvleborg. DÀrefter jÀmförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vÄr analys och finna vÄrt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vÄr studie anvÀnder sig SMEs, till skillnad frÄn vad tidigare forskning pÄstÄr, i stor utstrÀckning av benchmarking.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Redovisningen har mÄnga olika nyanser, vilket beror pÄ alla de möjliga val som en redovisarestÀlls inför. Copeland (1968) sÀger att det finns 30 miljoner olika sÀtt, pÄ vilket ett företagsresultat kan berÀknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg lÀngre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. DÀrefter sÄg vi det utifrÄn en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrÄgor: Hur utbrett Àr income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jÀmna ut sina resultat? Vilkeneffekt fÄr income smoothing pÄ företagets börsvÀrde? Vidare har vÄr metod till största delvarit operationell dÄ vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och anvÀnt finansiellarapporter som informationskÀlla.

Saab Automobile AB i TrollhÀttan Àr i behov av en förbÀttrad metod för virtuella byggnationer som beredningen kan anvÀnda sig av i biltillverkningen. Genom att skapa en processtruktur i befintligt PLM-system som kan kommunicera och hÀmta data frÄn den produktstruktur som redan finns skulle mycket arbete kunna sparas. Idag anvÀnder beredarna sig av ett visualiseringsprogram som man kopplar produktstrukturen till. Enligt nuvarande metod bygger beredarna upp en struktur i detta visualiseringsprogram som fungerar som en processtruktur inför varje ny projektgrind. Denna struktur gÄr inte att enkelt uppdatera och dÀrför mÄste en ny skapas inför varje ny projektgrind.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.