Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elevers uppfattningar om genus pÄverkas av litteratur och boksamtal som belyser genusmönster. FrÄgestÀllningarna vi har försökt besvara Àr: Vilka förestÀllningar har elever om genus och genusmönster? Och hur pÄverkas elevers förestÀllningar om genus och genusmönster av höglÀsningsböcker och boksamtal som belyser genusmönster? Vi har undersökt tvÄ klasser i Är 1 och anvÀnt observation som informationsinhÀmtande metod. Det vi observerat för att kunna ta reda pÄ elevernas förestÀllningar om genusmönster Àr deras rörelser och samtal under vÀrderingsövningar. Resultatet visar att elevernas förestÀllningar om genus skiljer sig Ät mycket.

Problemdiskussion: Fallföretaget Tritello har resursproblem i sitt produktutvecklingsarbete. För att utreda detta stÀlls Ett antal frÄgor som behandlar kartlÀggningen av företaget, utformningen av en arbetsmodell för produktutveckling, hur produktutveckling i nÀtverk kan vara en lösning pÄ företagets resursproblem samt hur arbetet med produktutvecklingsstrategin bör bedrivas. Syfte: Syftet med arbetet Àr att skapa en arbetsmodell för Tritellos produktutveckling samt en struktur för framtagningen av produktutvecklingsstrategin. Metod:Arbetets metod förankras i det sÄ kallade systemsynsÀttet eftersom vi anser att det passar bra för att uppnÄ arbetets mÄl. Med utgÄngspunkt i detta metodsynsÀtt hanterar vi sedan de olika valsituationer som uppstÄr under arbetets gÄng kring fallstudier, datainsamling och kÀllkritik.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

Vi ser en förÀndring i hur vi anvÀnder applikationer. FrÄn att tidigare varit associerat till en dator och begrÀnsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebÀr att man mÄste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrÄgan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har dÀrför ökat. Vi tittar nÀrmare pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webblÀsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

En naturlik plantering baseras pÄ kunskaper om vÀxlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sÀtt att skapa flerfunktionella grönytor i vÄra stÀder. Inspiration till att plantera naturlikt kommer frÄn England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktÀriseras av stÄndort, struktur och succession. Med tanke pÄ stÄndort placeras rÀtt vÀxt pÄ rÀtt plats.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumÀrken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktÀr och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus pÄ budgetstyrning och mÀtbara mÄl. I uppsatsen jÀmförs företagen med varandra för att se fÄ fram en branschnorm och sedan jÀmförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur pÄverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta Àr..

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-BorÄstapeter. Kollektionen bestÄr av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod pÄ slÀtt bestruket non woven-papper. MÄlgruppen Àr unga designintresserade mÀnniskor. En designprocess utifrÄn en inspirationsfas redovisas som bestÄr av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i VÀxjö.

Att skapa animerad film Àr nÄgot som kan krÀva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan Àven skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den hÀr studien utforskar hur anvÀndandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende pÄverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssÀtt. Resultatet visade pÄ att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla bÄde modellering, texturering och animering.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.

OmvÄrdnadsbehovet Àr vÀsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhÀndertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 Är sedan, medförde hopp om bÀttre metabol kontroll och livskvalitet. Den anvÀndes ocksÄ i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvÀrvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvÀrdera dess betydelse för barndiabetesvÄrden. Hittills har det emellertid kommit fÄ rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvÄrdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jÀmföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsprincipen för att kunna bedöma om det finns goda skÀl för traditionsprincipens stÀllning i den svenska rÀtten. Traditionsprincipen Àr en princip som sedan lÀnge tillÀmpats i Sverige för erhÄllande av sakrÀttsligt skydd. Enligt denna princip krÀvs att en besittningsövergÄng sker för att en köpare ska erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer. Traditionsprincipens berÀttigande har flitigt debatterats i doktrin och principen har blivit kraftigt ifrÄgasatt. I detta arbete har jag anvÀnt traditionell juridisk metod men dÄ traditionsprincipen inte Äterfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av principen i detta arbete frÀmst inriktats pÄ praxis och doktrin.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..