VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning pÄverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus pÄ industrin. Förhandlingssystemets struktur pÄverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tÀnker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, sÄ att om exempelvis arbetsgivarna stÄr starkast blir löneökningarna mindre Àn om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur Àr graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivÄ gÄr att koppla till vilken maktrelation som rÄder.

Syftet med studien Àr att jÀmföra en traditionell fysiklaboration inom ellÀra med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjÀlp av en spÀnningskÀlla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spÀnning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i tvÄ jÀmnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn pÄ leken och hur den förÀndrats över tid. I vÄr litteraturstudie framkom att samhÀllets skiftningar har pÄverkat synen pÄ lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av bÄde lekens form och verksamhetens struktur som pÄverkar förutsÀttningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjuerna Àr inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan Àr viktig men att det Àr den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn pÄ vad lek Àr, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhÄllningssÀtt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsÀttningarna för barns lek ser ut.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Denna magisteruppsats tittar nÀrmare pÄ den svenska musikfestivalmarknaden Är 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden Àr viktig och vilka strukturer som existerar pÄ marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer mÄste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att anvÀnda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fÀlt som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrÄn -och utifrÄnperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll dÀr, finns ocksÄ med samt publikens bild av marknaden.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva fallet dÄ ett riskkapitalbolag förvÀrvar en traditionell verksamhet. Vidare analyseras hur riskkapitalbolaget skapar tillvÀxt i det förvÀrvade bolaget och hur de strategiska förÀndringarna implementeras i organisationen. Vi har valt att utgÄ frÄn en kvalitativ fallstudie av abduktiv karaktÀr som metod dÄ vi ville göra en djupstudie och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för förvÀrvet. Efter att ha genomfört vÄr studie kan vi inledningsvis konstatera att utgÄngslÀget vid förvÀrvstillfÀllet Àr av betydelse. I vÄrt fall var bÄda företagen positivt instÀllda till förvÀrvet vilket vi tror bidrar till en gynnsam utveckling dÀr bÄda parter upplever en stark framtidstro.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om rörelse har nÄgon positiv pÄverkan pÄ elevers inlÀrningsförmÄga i matematik. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört en undersökning med 31 elever i en förskoleklass och grundskolans Ärskurs ett. Eleverna fick prova pÄ mate-matik bÄde pÄ traditionellt sÀtt och genom rörelseinslag.Vi har Àven besökt en skola dÀr en av lÀrarna arbetar aktivt och med stor framgÄng med rörelsematematik.

I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.

Ett spels karta Àr begrÀnsande i det att nÀr man valt en viss storlek kan man inte gÄ utanför den ramen utan att göra relativt resurskrÀvande operationer. Denna undersökning genomfördes för att se om en trÀdstruktur kan anvÀndas som lösning att hantera en honeycomb-struktur pÄ ett lÀmpligt sÀtt för att stÀndigt kunna utöka ett spels karta. Resultatet visar att det Àr möjligt att anvÀnda trÀdstrukturen relativt bra till vÀxande kartor men att det inte Àr att rekommendera till spel, eftersom strukturen i sig Àr en omvÀg. I samband med denna karta skapades en slumpmÀssig path-generator som skulle kunna anvÀndas till att generellt skapa slumpmÀssiga kartor i spel. För att se vad försvÄrigheter man stöter pÄ nÀr man utvecklar en slumpad map-generator, vilket visade sig vara svÄrt i och med att man hittade mÄnga specialfall..

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.