Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta..

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett värderingsverktyg för företag. EVA är först och främst ett internt styrmedel och prestationsmått, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nämnas mer och mer i värderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA på att ge aktieägare och långivare en skälig avkastning på deras satsade kapital. Räcker inte företagets avkastning till detta ändamål har ej en acceptabel prestationsnivå uppnåtts.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffärerna. Genom effektivare riskbedömning räknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahålla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital från företag och hushåll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott på kapital. Syftet med denna studie är att jämföra arbetssättet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgångspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar på tre typer av respondenter, vilka är representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjälp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram är uppdelad i två sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrån generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen ämnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom området. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att åter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhållande av kapital..