Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med Strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av Strokepatienter.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke. .

Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av Strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters tillämpning av Bobath koncept vid behandling av Strokepatienter i primärvården. Metoden som valdes var en totalundersökning med postenkät med både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna bearbetades deskriptivt och redovisades i figurer och de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Resultatet av de slutna frågorna visade att informanterna tillämpade principer som överensstämde med Bobath koncept och att de blandade metoder utifrån patientens behov. Resultatet av de öppna frågorna presenterades i kategorier som motsvarade Bobath koncepts principer och visade att informanterna tillämpade dessa genom att guida, instruera och uppmuntra patienten.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för Strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje år varav 20000 är förstagångsinsjuknade och cirka 10000 dör varje år. Cirka 85 % får hjärninfarkt och 15% får hjärnblödning. Nedsatt gångförmåga är vanligt bland personer med stroke och styrketräning och gångträning är två metoder som kan användas i syfte för att förbättra gångförmågan Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur kring uppgiftsorienterad träning och styrketräning som behandlingsmetod för att förbättra gångförmågan för Strokepatienter. Metod: Litteratursökning på databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sållat hittades 12 artiklar som ansågs relevanta för studien.

Syftet med studien var att undersöka några arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på två olika verksamheter i södra Skåne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med Strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvärderingar med patienten och vårdteamet.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehållsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smärta vid insjuknan- det.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Stroke är en av vår tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förändring både för patienten själv samt för närstående. Rehabiliteringen efter en stroke innebär återuppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmåga att motivera patienten är grundläggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan använder sig av motivation i omvårdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka ämnet utfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsrapporter.

Familjefokuserad omvårdnad har blivit allt viktigare i omvårdnaden av Strokepatienter.Minskade ekonomiska resurser och en allt äldre befolkning som kräver omvårdnad underlång tid är två orsaker till detta. Ytterligare en orsak är den påverkan närstående har påhälsa och sjukdom, ett fenomen som uppmärksammas allt mera. En god familjefokuseradomvårdnad förutsätter ett gott samarbete mellan den professionella vårdaren ochnärstående. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur en tillitsfull interaktion kanskapas mellan sjuksköterska och närstående till en person som har drabbats av stroke. Vivill också undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att stärka de närståendes förmåga attuppnå välbefinnande genom familjefokuserad omvårdnad.

Syftet med litteraturstudien var att belysa Strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som Strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma.