Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av Stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig Stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en Strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i Stroke.

Människor med Stroke upplever det svårt att förlora sin självständighet och bli beroende av andra. De upplever sig mer motiverade, tar mer initiativ och känner större ansvar över sitt liv om rehabiliteringen sker i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelser av självständighet och beroende ett år efter Stroke. I studien deltog fem personer med Stroke. En kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten.

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt Stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt Stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt Stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt Stroke.

Stroke räknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vårda patienter med Stroke kräver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och ställer krav på de sjuksköterskor som vårdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhändertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en Stroke ska begränsas. Syftet med studien var att beskriva Strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvårdnaden för personer som drabbats av Stroke, de första tolv timmarna.Studien är baserad på intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Informanterna är åtta Strokesjuksköterskor som samtliga arbetade på en Strokeenhet.

Av de som årligen insjuknar i Stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av Stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i Stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av Stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i Stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i Stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i Stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i Stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av Stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av rehabilitering.

Bakgrund: Allt fler personer som haft Stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med Stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar.

Varje år drabbas 25-30 000 personer i Sverige av Stroke och för de anhöriga kan det innebära att livssituationen förändras i sin helhet. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som drabbats av Stroke. Sex anhöriga till Strokedrabbade personer intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Analysen av materialet har skett genom kvalitativ innehållsanalys med Burnard (1991) som grund. Utav analysen framkom sex teman med underliggande kategorier.

Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom, en skada i hjärnans blodkärl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen när någon drabbats av en Stroke är ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att språket kan bli otydligt. Tiden är en viktig faktor när någon drabbats av Stroke, där en snabbt insatt behandling minskar risken för att få bestående hjärnskador. Att drabbas av en Stroke är en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvårigheter eller förändrad personlighet kan uppstå.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förändrats efter att ha drabbats av en Stroke.Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras helt på vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

Människor som drabbas av Stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av Stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svårigheter att anta nya roller: leva i en förändrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i Stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter Stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i Stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med Stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre Strokepatienters återgång till arbete.

Bakgrund: Vid Stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i Stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i Stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser.