Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med Stroke. Tretton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna beroende och osäkerhet inför framtiden: att känna sig attackerad och utanför: att känna att kroppen sviker samt att acceptera, finna nya vägar, känna hopp och stöd av andra. Resultatet visar att leva med Stroke innebär ett liv med stora förändringar. Dessa förändringar innebar att inte kunna leva som man tidigare gjort och att inte få möjligheten att göra allt man vill.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av Stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av Stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har Stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av Stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför Stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i Stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen Stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen Stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i Stroke.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av Stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom Stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i Stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en Stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och risken för att insjukna ökar med stigande ålder. Vid Stroke har personen drabbats antingen av en infarkt eller av en blödning i hjärnan. Restsymtomen efter en Stroke kan uttrycka sig på olika vis. Vanligaste symtomen är domningar eller förlamningar i ansikte, armar och ben. Rehabilitering efter en Stroke kan ta lång tid och efter sjukhusvistelsen är det ofta närstående som tar det största ansvaret för omvårdnaden av personen som drabbats av Stroke.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av Stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en Stroke.

WHO: s definition av Stroke är snabbt insättande störningar av lokal eller global cerebral funktion varande mer än 24 timmar. Stroke räknas som en av våra största folksjukdomar. Årligen insjuknar ca 30 000 svenskar i Stroke. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för anhörigasas situation. När ens make/maka plötsligt insjuknat i Stroke förändras hela livssituationen.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i Stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen Stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen Stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i Stroke.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter Stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av Stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

 Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i Stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter Stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i Stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av Stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en Stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en Stroke.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i Stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av Stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den Strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i Stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i Stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i Stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med Stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter Stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.