Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter Stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex Stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex Stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Att drabbas av afasi kan innebära att en högst mänsklig förmåga går förlorad, vilket kan begränsa patientens kommunikationsmöjligheter. Därmed ställs högre krav på den icke verbala kommunikationen. Vårdpersonal beskriver svårigheter att skapa förståelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvårdnaden kan därför inte anpassas till den unika människan. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa och sammanställa befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvägar integreras, i omvårdnaden till patienter som drabbats av Stroke med afasi som följd.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter Stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis Stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av Stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som Stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, Stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Background: Peripheral arterial disease (PAD), as a consequence of atherosclerosis in the arteria of the limbs, affects one of ten Swedes older than 65. PAD can develop slowly and silently, and involves an increased risk for cardiac infarction and Stroke. Measurement of the patient´s ankle blood pressure and calculation of the ankle-brachial index is an evidence-based method to discover PAD. Objective: To investigate how district nurses and general practitioners perceive this method of examination and experience possible obstacles to why it is not more commonly applied at primary health care centres. Method: Data collected by semi-structured interviews have been processed by qualitative content analysis with a manifest onset.