När en person har genomgått stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan även för deras närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse för närståendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser till personer som genomgått stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Cardiac arrhythmias and heart diseases can result in a limited performance capacity which could lead to anxiety and depression. Objective: The aim of this study was to investigate the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias. The intention was also to explore differences between men and women in the occurrence of symptoms of depression. Furthermore, the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias was compared with a Swedish general population. Method: For two weeks MADRS-S, a self-rating scale for depression, were distributed at a medicine ward where patients with cardiac arrhythmias are treated, at a hospital in Sweden.

Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease, which affects mostly women. RA is also a chronic disease and the treatment is focused on moderating the immunological process. RA-patients experience daily pain which affect their prosperity. The aim of this literature study is to illuminate some factors that influence the well-being of patients with RA. The factors that have been studied are pain, nutrition and need of knowledge about nutrition.

The purpose of this study was to illustrate the effects of music in pre-, peri-, and postoperative care. This study is a systematic literature study based on 22 scientific articles with quantitative methods. Music is an alternative treatment used in nursing care. Nurses could as a complement to routine pre-, peri-, and postoperative nursing have music interventions in mind, because an operation involves anxiety, fear and pain for many patients. The result of the study shows that music can reduce patients? anxiety, pain and improving their wellbeing and recovery.

A major part of the Swedish population suffers from myocardial infarction. A wish in the study is to give nurses an increasing knowledge about what patients with myocardial infarction wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible.The aim is to show what nurses need to inform heart patients about to prevent anxiety and fear after hospital care.The method used was literature reviews where seven articles were reviewed according to Polit, et. al., (2001). The databases used were Cinahl and ELIN.Results: There is a dissonance between what the patient and what the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a myocardial infarction. The patients prioritize information about symptoms and lifestylechanges.

HIV/AIDS is a chronic disease that has increased and will continue to increase. Most health care workers will one way or another come into contact with it. The purpose of this literature review was to describe factors contributing to nurses' attitudes towards patients with HIV/AIDS. Sixteen articles were analyzed and quality assessed. The results revealed gaps in knowledge among nurses.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

I bakgrunden framkommer det att många anhöriga får axla en roll som vårdare i hemmet när deras anhöriga fått en stroke. Detta är för många en ny situation som innebär att de måste lära sig nya kunskaper men även att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en anhörig som har fått stroke. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

Background: The amount of elderly patients who?s suffering from dementhia increases every year. Many of these patients develop and decrease in their cognitive ability. The development can lead to people's communication skills deteriorate. It can be a problem for the nurse to communicate with these patients.

The purpose of this study is to better understand patients suffering from psychotic illness along with their family members, and to identify treatment factors that have been helpful for these patients and their families by investigating how their relationships have been affected by treatment. In this way, treatment methods can be put in a theoretical context, treatment efforts can be clearer, and the therapist can develop professionally.The research method used is a semistruktureted interview conducted with tree patients and their families. One conclusion one can draw in the successful treatment with psychotic patients is strongly based on the therapist?s ability to build a safe and secure treatment alliance with both the patient and his family members. Meeting with patients in situations outside of the therapy room have been of great importance for the therapeutic process.Important themes for recovery that come forth during the interviews with the patients are the quality of the therapy session as healing factor.

The aim of this study was to investigate which situations haemodialysis patients consider as the hardest for avoiding fluid intake. The data collection was performed with a questionnaire which was distributed to haemodialysis patients who fulfilled the inclusioncriteria. Of 158 haemodialysis patients 103 haemodialysis patients chose to participate in the study. The participants were chosen from different dialysis centres (n=12) in north and south of sweden, excluding the middle of Sweden. The questionnaire that was given out consisted of 32 situations, the response format included nine alternatives, that included different kind of difficultes.

Stroke är en kronisk sjukdom som påverkar både den som blir sjuk såväl som dennes närstående. Vården av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: känslor av förlust över en förändrad relation, känslor av ensamhet när det egna livet blir åsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skänker välbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade känslor av sorg hos närstående när personen förändrats och isolering då egna behov åsidosattes.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare.