The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature.A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle.The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

Uppsatsens syfte är att undersöka några svensklärares inställning till populärlitteratur, både generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strävar efter att belysa inställningen till aktuella populärlitterära böcker som läses av ungdomar. Hur förhåller sig lärarna till denna typ av litteratur? Är det något de använder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om föreställningar om hög och låg litteratur men också en problematisering av själva begreppet populärlitteratur. Andra aspekter som tas upp är vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populärlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lärare.

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..

This study aims to show how teachers talk about their teaching with regards to gender in relation to literature.We have interviewed four teachers of Swedish for upper secondary school to discover how they feel about, and understand, the fact that gender is a factor in the teaching of literature and that they should present to the students literature written by both male and female authors. To analyze the interviews we use Sannersted's (1991) theory about teachers as street-level-bureaucrats ("närbyråkrater"). He states that teachers are persons who have to follow what politicians have decided but they are fairly free to choose how they do it, but to be able to follow a decision as closely as possible three qualifications have to be met. The teachers have to understand the decision, be able to follow it and want to follow it. We find that the teachers that we have interviewed are aware that they discuss gender issues with their students and they all claim that they present a variation of authors to their students.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Abstract:Perennials in public areas have during the latest decades been more and more popular. This group of plants has become a more accepted komponent when creating pleasant public places, and people begin to see the functional aspects. Perennials do also give a colour- and senceexperience in a more detailed way than can be achieved with only trees and shrubs. One of the ojects of this essay is to give more examples of motives for using perennials in urban areas.Having in mind the increasing use of perennials, you can expect a growing need for better understading of how to create successfull perennial plantings. In spite of the increasing interest it is hard to find any written information in this subject.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Nationella och internationella studier som fått stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers läsförståelse har sjunkit under de senaste åren. Detta gäller såväl yngre som äldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklärare på gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lärare arbetar med läsförståelseträning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring läsförståelse och läsförståelseundervisning.Resultatet visar att hälften av lärarna ser en klar försämring av gymnasieelevers läsförståelse de senaste 10-20 åren. Eleverna prioriterar bort läsning, vilket medför minskat ordförråd, bristande språklig medvetenhet och därmed försämrad läsförståelse.