En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar på hur man som ledare ska upptäcka och agera då ett beroende eller missbruk upptäcks hos en anställd på arbetsplatsen. Vårt syfte med uppsatsen är att få fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp ämnets diskurs.Vårt mål är inte att komma fram till en given sanning eller en lösning på problemet, detta då vi anser att det inte finns någon. Vi anser ämnets diskurs än mer komplex än så och vårt syfte med uppsatsen har därför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att få reda på hur de intervjuade ledarna ser på socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hållbar samhällsutveckling med fokus på alkoholrelaterade frågor.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Ett syfte med arbetet var att sammanställa en slags handbok kring fastighetsköpets väsentliga delar, främst juridiskt men i viss mån även tekniskt. Tyngdpunkten är lagd på köparens och säljarens juridiska ansvar vid försäljning av fastigheter men även fastighetsmäklarens och besiktningsmannens roll i aktuell affär redogörs. Vi ansåg det angeläget att belysa de aktuella lagreglerna på området för att på så sätt utröna huruvida dessa kan anses fördela ansvarsfrågan på ett adekvat sätt. För att komma fram till ett resultat har främst en traditionell juridisk metod använts, med kompletterande av byggnadsteknisk facklitteratur, Internetkällor samt artiklar av varierande slag. Efter gjord undersökning konstateras att de problem som alltför ofta uppkommer i samband med fastighetsaffärer bottnar i ett till viss mån oklart rättsläge angående de olika aktörernas roll.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Syftet med denna studie var att beskriva ungdomar med diabetes och deras erfarenhet av att använda insulinpump. Uppsatsen baseras på narrativa intervjuer med sex ungdomar tre flickor och tre pojkar i åldrarna 12-18 år (md=14,5). Kriterier för deltagande i studien var att ungdomarna skulle ha haft insulinbehandlad diabetes i minst ett år (md=8) och använt insulinpump i minst tre månader (md=16). Kvalitativ innehållsanalys, resulterade i två huvudkategorier: Att vardagen underlättas och Att använda insulinpumpen på ett ansvarsfullt sätt och sex subkategorier. De fyra subkategorierna inom huvudkategorin Att vardagen underlättas var: ? Kan äta länge och vad som helst ? Ger ökad frihet med sovtider ? Kan användas vid idrott och bad ? Att leva med diabetes blir enklare.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera ett nytt styrsystems konsekvenser för en organisation, med avseende på förändringar i roller. Mer explicit uttryckt avses att utröna om förändringar i det formella styrsystemet medför förändringar i roller hos de i organisationen ingående aktörerna, och vilka dessa rollförändringar i så fall är. Metod:Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Då vikt lagts vid värderingar och åsikter ansågs det lämpligt att främst samla in material genom semistrukturerade intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer, det vill säga i kommunledningen, på nämndsnivå och på förvaltningschefsnivå. Teori:Det empiriska materialet belyses genom olika teorier och diskussioner.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 rektorer besvarat en enkät.Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå.När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram.Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.