Historiskt sett har målsägandens samtycke sannolikt i alla tider haft någon, om än varierande, betydelse för gärningsmannens straffansvar men frågan har i modern tid sällan prövats i rättstillämpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invändningen om samtycke ha blivit allt vanligare från försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte är mot denna bakgrund att belysa den straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus).

År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap.

Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

Investerarens arbete inför ett nyförvärv av en fastighet är komplext då många delar ska analyseras och bedömas och då ingen fastighet är den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsättningar och ligger på skilda platser. Inför en investering ska kalkylräntan fastställas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvärv av en fastighet, med hänsyn taget till företagets avkastningskrav. Risker som kommer att påverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna beräkna lönsamheten på ett potentiellt fastighetsförvärv används investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig något åt och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de värden som används i kalkylen.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl.

För fyrtio år sedan stiftades lag (1974:12) om anställningsskydd. Därefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten på arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillämplig krävs att ett anställningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns således flera arbetsrättsliga situationer som inte regleras av LAS.

Denna uppsats har utgått från de konflikter som uppstått när WTO:s regelverk, som via negativ harmonisering försöker bryta ner handelsbarriärer och främja frihandel, kolliderat med lagstiftande åtgärder hos WTO-medlemmarna som kan ha helt andra intressen. I REACH har denna kollision synliggjorts i och med att WTO-medlemmarna har haft skarpa invändningar mot förordningen i TBT-kommittén. Syftet med uppsatsen har varit att pröva om dessa invändningar inneburit att det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT. Detta har lett till att följande frågeställningar har valts: (1) Vilka regler i REACH kan tänkas strida mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT? (2) Om det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT, kan de rättfärdigas av de undantagsregler som finns i de båda avtalen?Metodvalet har inneburit studier av internationella avtal, rättsliga dokument, mötesprotokoll och doktrin i syfte att besvara frågeställningarna.

Titel: Hållbar utveckling ? med framtiden som intressentÄmne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hpFörfattare: Björn Martinsson  och Mattias RobertssonHandledare: Mikael JohnsonSyfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.