Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ?Tycker du att du är frisk??, ?Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter. Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag.Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

BakgrundNattarbete räknas som varje sjutimmarsperiod som infaller mellan kl.22.00-07.00. Faller minst 3 timmar av dygnets arbete inom en sådan period föreligger nattarbete enligt Arbetesmiljöverkets författningssamling (AFS). Bäst studerat är nattarbete vid regelbunden skiftgång. Läkares nattarbete är mestadels oregelbundet. Man vet att prestationsförmågan under natten och tidiga morgonen är tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.