Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning.Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte.

Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Stress är idag ett stort samhällsproblem. Enligt arbetsmiljöverket är stress en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Projektarbetsformen domineras av tidspress, osäkerheter och höga krav på projektledaren. Arbetsmiljön inom projekt är dessutom ständigt föränderlig. Dessa faktorer kan leda till upplevd stress hos individer, och arbete inom projekt kan således anses vara en potentiell källa till stress.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Uppsatsens syfte var att beskriva och försöka förstå hur det är att bli förälder, hur småbarnsföräldrars vardagsliv och förändringsområden gestaltar sig, samt att försöka förstå de sätt småbarnsföräldrar hanterar dessa. De preciserade delfrågeställningarna löd:a.) Hur beskriver föräldrarna vardagslivet och dess förändringar, med avseende på förväntningar, roller inom hem- och yrkesarbete, pengar, tid, vänner och fritid samt ursprungsfamiljen under småbarnsåren? b.) Hur hanterar föräldrarna förändringar och hur använder de eventuella copingstrategier?Genom att få svar på ovanstående ville vi också se hur småbarnsåren påverkar/förändrar föräldern som individ samt föräldrarnas eventuella parförhållande. Vi använde oss av kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för informanternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att föräldraskapet medförde förändringar inom alla de teman som vi frågade kring.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset.Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys.Resultat: Två teman har identifierats ?Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.? och ?Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen?. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ?Trygghetskänsla?, ?Förlorad kontroll?, ?Att vara närvarande? och ?Copingstrategier.

Forskning kring kvinnligt chefskap visar på både svårigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan på individens hälsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrändhet. Förklaringen till denna utveckling kan tänkas ligga i svårigheterna med att hantera de allt högre krav som ställs på tillgänglighet. I förlängningen kan detta leda till andra negativa aspekter såsom rollöverbelastning då individen upplever multipla, motstridiga förväntningar från olika håll. Detta i sin tur kan ge upphov till svårigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

SammanfattningSyfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.Vi utgår från följande frågeställningar:? Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?? Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?? Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?MetodSom metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.ResultatPlatscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning??. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ?obotlig cancer? och ?blogg? användes.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltågförare hos Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka faktorer främjar respektive motverkar tunneltågförares trivsel? Vilka egenskaper kännetecknar arbetet som tunneltågförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltågförare? Vad motiverar tunneltågförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som användes var intervjuer samt ett skattningsformulär. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmåttig kontroll.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Anhörigas betydelse för kritiskt sjuka patienter är stor och det kan vara omvälvande att vara närstående i en högteknologisk miljö. Intensivvårdssjuksköterskor kan spela en betydelsefull roll i hur de närstående erfar sin omgivning. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara anhörig i en intensivvårdsmiljö. Metod: En deskriptiv metod med kvalitativ ansats har använts i denna studie.

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.