Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke som kan innebära mycket stress. Arbetsmiljön har en stor betydelse för vilka källor som orsakar stress. Det är ofta arbetsrelaterad stress som orsakar att sjuksköterskor säger upp sig och lämnar yrket. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som orsakar stress i arbetsmiljön. Författarna har använt sig av Graneheim och Lundmans analysmetod där textenheter identifierats för att kondenseras och kategoriseras.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

The purpose of this study was to examine whether there was any connection between coping strategies; emotional and cognitive strategy and perceived level of stress among primary school teachers in primary and middle school. It was also investigated whether there was a difference between full-time and part-time employees and perceived level of stress. As a theoretical background Lazarus' transaction theory of stress was used as an explanation of mental stress, Lazarus coping strategies for stress and Karasek?s and Theorell?s model of psychosocial work environment was used to explain unhealthy at work. To measure coping we used Coping inventory resources and to measure the stress we used Percieved stress scale.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik..

Utifrån nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstått. Studien är en kort undersökning av ämnesintegreringen mellan matematik och trä- och metallslöjd med fokus på geometri i grundskolans senare år. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Även fördelar och nackdelar med ett ämnesövergripande arbete av matematik och trä- och metallslöjd utifrån lärar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklärare med olika ämneskombinationer i grundskolans senare år samt nio elever i årskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn på deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i årskurs fem har utförts för att få en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn på grupparbete och anser sig själva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer däremot att det finns faktorer som eleverna tycker påverkar deras delaktighet, såsom uppgiftens utformning, gruppsammansättning och kommunikationssvårigheter. Eleverna har även svarat på hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar på att de har en vilja att få sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper inom området stress eftersom det blir ett allt större problem i vårt samhälle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan är avslappning en del. Jag vill ta också reda på om avslappningsträning ger en positiv effekt på barn. Mina frågeställningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna är och hur man kan motverka stress hos barn.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt.

Syftet med följande arbete är att synliggöra vad matematik är i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vår litteraturgenomgång har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehållsperspektiv.Med hjälp av enkäter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vår undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nå upp till målen i läroplanen.Vi har genom vårt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vårt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen på förskolorna..

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..