Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns Stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

Syftet med studien är att undersöka om indikatorer på stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda på hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i åk 7-9. Undersökningen på en skola i Luleå kommun bestod av enkäter som delades ut till 106 elever i årskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal på skolan. Resultatet visar att många elever upplever stressymtom, såsom huvudvärk, tidsbrist och oförmåga att påverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar påvisas i resultatet av enkäten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer än killar. Trots att många lärare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssätt för att motverka stressen.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever Stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om Stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot Stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar.

AbstractThis paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I?ve focused on the youngest childrenin preschool. I?ve searched for information in litterateur and articles.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking.