Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta.

Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Från början hade vi ställt in oss på att vi ville hitta ett nytt sätt på hur man kan designa IT-relaterade produkter med ungdomars välmående och hälsa i tanke. Detta visade sig inte vara den lättaste uppgift två interaktionsdesigners, utan någon som helst bakgrund eller insyn om människors välmående, kunde tänka sig. Efter mycket efterforskning både i böcker och på Internet började vi förstå att vi inte var ensamma i vårt mål att motverka att stress uppstår i relation till dagens informations teknik. Flera andra forskare med bakgrund inom sjukdomar, rehabilitering och medicin hade varit aktiva inom fältet men bara ett fåtal interaktionsdesigners innan oss hade försökt sig på något liknande. Vi fick mycket inspiration från deras tidigare projekt och vi har försökt använda oss utav deras kunskaper och resultat.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress.

Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori.

Earlier psychological research on stress and its complex of problems has identified several factors which have shown a relation with the occurrence of a poorer mental ill-health. In this study some of these factors have been examined in 69 police officers from Stockholm, Lund and Helsingborg. In the study, police officers with high and low self reported ill-health were compared considering trait anxiety, alexithymia and posttraumatic stress symptoms.The results showed that police officers with poorer mental ill health had a significant higher degree of trait anxiety, the dimension of alexithymia difficulty identifying feelings and the PTSD-dimension avoidance and hyperarousal. The results also showed several positive relations among the variables that divided the groups. On account of the last-mentioned the results will above all be discussed in an integrating perspective..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare upplever sin situation i skolan, och om situationen förändrats de senaste 10 åren. Då flertalet tidigare studier om lärare är kvantitativa så genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkäter där 11 lärare deltog. Dessa lärare var alla verksamma på samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lärarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och många ansåg att en stor del av detta berodde på ökad dokumentation och pappersarbete. Många upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utsträckning de skulle önska.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.