SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlägga de personliga strategier som främjar de drabbades väg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. Frågeställningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin återhämtningsprocess? Vilka personliga strategier, såväl praktiska som känslomässiga, har varit hjälpande i informanternas återhämtning?UrvalUrvalet har omfattat såväl män som kvinnor, med erfarenhet av återhämtning efter ett utmattningstillstånd. Sex informanter, två män och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer och även till viss del av kontakt via mail.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Entreprenöriell self-efficacy är en viktig faktor inom entreprenörskap som kan antas ha ett samband med stress. Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan prediktorerna rollstress (role ambiguity, role conflict och role overload), generell stressupplevelse, ålder, stöd från omgivningen och kön samt den beroende variabeln entreprenöriell self-efficacy. Även könsskillnader undersöktes. Fyrtiotre nyblivna företagare besvarade enkäterna som skickades ut via e-post. Multipel regressionsanalys visade att ålder, kön, role ambiguity och generell stressupplevelse kunde predicera entreprenöriell self-efficacy.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi är även intresserade av att se om avslappningsövningar på skoltid kan sänka upplevd stress. Undersökningen kommer även att genomföras så att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrån dessa frågeställningar:Hur ser stressnivåerna ut för denna population jämfört med nationella nivåer?Vilken effekt har avslappningsövningar på elevernas upplevda stressnivåer?Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar? Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvärsnitt- och kvasiexperimentell studie, där insamlingen av data skett genom två stycken enkätundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i två av dessa.

Background: Moral distress is an increasing concern among nurses in their workplace. Previous research has suggested that moral distress is associated with ethical climate and job dissatisfaction. Economic restraints in the organization have led to loss of nurses from the workplace. Aim: To examine nurses experience of moral distress and their causes. Method: The study was a literature review. Twelve articles were used in the study.

Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser på utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av både medicinskt vedertagna, men också mer folkligt förankrade sätt att förebygga utmattningssyndrom. Det primära syftet är att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemässigt beskriver sig. Frågeställningar1.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Numerous dogs are stressed during a stay at a veterinary clinic. Stress has an impact physically as well as mentally, and may influence animal care. There are different ways to prevent and handle animal stress. Dog Appeasing Pheromones (DAP) is sometimes used to reduce stress. The aim of this study was to investigate the potential need for stressreducers, explore the use of DAP and evaluate pheromonatherapy for dogs as a potential stressreducer within veterinary health care.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Humor är en användbar copingmekanism och en värdefull resurs i omvårdnaden, som tyvärr inte belyses i tillräcklig omfattning, varken i sjuksköterskeutbildningen eller ute på olika vårdinrättningar. Syftet med denna studie är därför att beskriva vilken inverkan humorn har, som copingmekanism, på sjuksköterskor och/eller patienter i olika omvårdnadssituationer. Metoden är en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar, vilka har granskats och analyserats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet är indelat i två teman: Humorns inverkan, som copingmekanism, på sjuksköterskor och Humorns inverkan, som copingmekanism, på patienter.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Att läraryrket rankas som ett högriskyrke när det kommer till stress, är idag inte någon nyhet och ett flertal studier finns som bekräftar detta. Vad som däremot saknas och som fordrar mer uppmärksamhet, är forskning på vad som bidrar till lärares hälsa. Följande studie är en beskrivning av vad lärare själva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hälsofrämjande åtgärder de efterfrågar för att stävja denna och öka det egna välbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lärare på grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bättre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hälsa och välbefinnande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.