Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.

I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

This master thesis in economics discusses the time use of today as well as the observed trends in time use over the last 20 years in Sweden. This is done by analysing time-use and consumption data at the microeconomic level, i.e. by explaining individual behaviour given the economic assumption of a rational behaviour. We reach the conclusion that the value of time is an important explanatory variable concerning the rationality in that time is used differently by different individuals and in the changed use of time. Furthermore, other variables such as social norms and the process benefit of a certain activity, i.e.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna. Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Synen på barn med utvecklingsförsening har förändrats genom tiderna, från att ha ansetts av samhället vara obildbara till att få rätt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till särförskolor, idag har de rätt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares arbete med och förhållningssätt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollärarna anser om sina färdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rätt till det stöd de behöver. Därav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollärarna på resurserna?Genom en kvantitativ enkätundersökning som 52 förskollärare från åtta förskolor deltog i har vi fått en bild av vad dessa förskollärare har för tankar om barn med utvecklingsförsening på förskolan.Resultatet av vår undersökning visar att det är vanligt att förskollärarna har barn med utvecklingsförsening på förskolan.

ABSTRACTMy degree project has resulted in the improvement of the guidance in the dental center?s entrance. The patients will now find it easier to understand and find the environment?s various functions, which is the reception, registration, payment, and waiting rooms. Norrbottens läns landsting has a concept ?hälsofrämjande väntrum? that provides guidelines for how they want their patients to experience their waiting rooms.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.