Sök:

Sökresultat:

3727 Uppsatser om Stressćtgärder - Sida 23 av 249

Vad Àr stress för sjuksköterskan? En litteraturstudie

Under de senaste Ären har mÄnga sjuksköterskor uppmÀrksammat en mer pressadarbetssituation. BÄde arbetsmiljön och de höga krav som stÀlls idag pÄ sjuksköterskorutgör en svÄrare möjlighet att kunna sÀkerstÀlla patientens sÀkerhet, men ocksÄ den egnahÀlsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress pÄ sin arbetsplats. Metoden Àr baserad pÄ Fribergsmodell för litteraturöversikt.

Bussförares konstruktioner av stress och coping i samband med passagerarkontakt : En kvalitativ studie av tio bussförare

Previous studies of stress and coping regarding urban bus drivers describe an unhealthy occupation in areas of psychological and physiological factors. In the present study a social constructionist approach was used to investigate Swedish urban bus drivers' constructs of stress and coping regarding passengers. Semi-structered interviews were performed with ten bus drivers, nine males and one female. The data was transcribed verbatim and analysed with the program QSR NUD*IST.Three main themes where found; passanger related context, coping strategies and promoting circumstances. The bus drivers' constructs describe passanger relations as part of a stressful work environment where successful coping is problematic..

Stress i förskolan : En enkÀtstudie om pedagogernas syn pÄ stress i förskolan

Sammanfattning  Förskolan Àr en arbetsplats dÀr stress förekommer i stor utstrÀckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkÀt som delades ut till 60 pedagoger, spridda pÄ 6 förskolor. FyrtiotvÄ pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna sjÀlva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

LÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

ACT vid stress : En randomiserad kontrollerad studie av en gruppintervention för socialsekreterare.

LÄngvarig stress ökar risk för ohÀlsa och sjukfrÄnvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhÀlle. En preventiv metod för stresshantering Àr Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention pÄverkar stress och generell psykisk hÀlsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmÀtning rapporterade tvÄ tredjedelar av deltagarna hög stressnivÄ (PSS?25).

Förebyggande mot övervikt och fetma hos barn; riktlinjer och evidens

Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem som ökat under de senaste Ären. MÄnga sjuksköterskor upplever stress pÄ sin arbetsplats vilket kan pÄverka omvÄrdnaden och patientsÀkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala pÄfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress pÄ vÄrdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som anvÀnts var CINAHL och PubMed.

Grön rehabilitering i planering : förebygga och behandla stress

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Sjuksköterskans erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser det fÄr för omvÄrdnaden

Bakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden Àr utsatt för hög belastning vilket ökar kraven pÄ personalen. Misstag som sker i vÄrden beror mÄnga gÄnger pÄ att sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter av stress och vilka konsekvenser det fÄr för omvÄrdnaden. Metod: För att uppnÄ studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod som Àr baserad pÄ vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar. Följande frÄgestÀllningar undersöks: Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser fÄr det för vÄrdandet.

Stress i relation till fysisk aktivitet - en intervjustudie med tolv elever och sex lÀrare i skolÄr 9

I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

BeteendemÀssiga och fysiologiska effekter av stress hos hÀst

Kronisk stress hos hÀstar Àr ett stort problem bÄde för hÀsten och för dess Àgare. Stress kan uttryckas pÄ olika sÀtt och mÄnga gÄnger Àr orsaken att hÀsten kÀnner frustration pÄ grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks sÄ tyder det pÄ bristande vÀlfÀrd. Fysiologiska kÀnnetecken som rapporterats för kronisk stress hos hÀstar Àr förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och dÀrmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisÀttning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan Àven uttryckas beteendemÀssigt, bland annat genom stereotypier, som Àr oförÀnderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha nÄgon funktion.

Vilken effekt har self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, kÀnsla av sammanhang, locus of control pÄ studenters upplevda stressnivÄ?

Forskning har visat att self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, KASAM och locus of control alla har en effekt pÄ graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsÄg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bÀst. Högskolestudenter (n = 65) svarade pÄ varsin enkÀt. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivÄ pÄ variablerna desto mindre stressade var studenterna.

Stress i skolan : utifrÄn ett elevperspektiv

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

En kvalitativ studie om kvinnliga skolledares upplevelse av stress : PĂ„ arbetsplatsen och i hemmet

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Mattias flygare och hans kamrater : Diagnos eller inte? En vetenskaplig essÀ om Adhd och dess likheter med symtomen kring stress

The purpose of this essay is to raise and discuss children?s problems with concentration in two areas, stress and Adhd, where the symptoms are similar to each other. During recent years I have experienced how "difficult" children increasingly have been diagnosed and "stamped" with various combinations of letters. Because of my own children?s diagnoses, this has raised my interest in studying childrenÂŽs modes of expression and behavior, and I have come to question whether many children who receive a diagnosis of Adhd really are afflicted by it.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->