Sök:

Sökresultat:

3736 Uppsatser om Stressćtgärder - Sida 21 av 250

LÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

LĂ€kemedelshantering : En teoretisk studie i hur man kan minska antalet felmedicineringar i Sverige

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Personalchefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gÀller arbetstillfredsstÀllelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrÄn ett grundlÀggande tematiskt tillvÀgagÄngsÀtt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med mÀnniskor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade ocksÄ att chefserfarenheten gav goda förutsÀttningar för stresshantering och ledarskap..

Sress - orsakad av organisationen.

Företagen idag Àr ofta verksamma i förÀnderliga miljöer, mÄnga organisationer pressas Àven hÄrt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder mÄnga gÄnger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pÄgÄr visar statistiken pÄ en ökad sjukfrÄnvaro. MÄnga hÀvdar att arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet Àr den frÀmsta orsaken till den ökade sjukfrÄnvaron. Detta kostar samhÀllet och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Upplevelser av stress hos barn i Ärskurs 5

Vad upplever barn i Ärskurs 5 som stressande och hur pÄverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det Àr beskrivande för denna uppsats..

Är egenföretagande en riskfaktor för alkoholmissbruk?: en studie om egenföretagande och dess villkor kan vara riskfaktorer för alkoholmissbruk

The aim of this essay was to obtain an understanding about company owners thinking about the connection between having an own company, and the risks for an alcoholic abuse. The risk factor I was researching was stress, alcoholic culture, accessibility and rehabilitation.I have interviewed five owners of small companies, two women and three men, which represents four different kinds of branches. The theories I used in analysing the empirical findings where the theories of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and culture perspective.I have found that the main stress factors for company owners where the economical stress and great load of work. The stress was also related to the fact that company owners of small companies often were alone with all the responsibility and problems.Women did not use alcohol very often as a tool to reduce stress. If individuals were using alcohol to reduce their stress, it also had to deal with their ability of coping and also what channels they had for coping..

LĂ€rares stress i grundskolan : En kvalitativ fallstudie

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utstrÀckning grundskolelÀrare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvÀrlden har ökat markant under de tvÄ senaste decennierna i Sverige. UtifrÄn tidigare forskning sÄ menar lÀrare att orsakerna till detta Äterfinns i bÄde omrÄden som de har pÄverkningsgrad inom, samt omrÄden dÀr de inte har det. De mest psykosocialt pÄfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med utgÄngspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lÀrarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.

Faktorer som minskar stress i sjuksköterskans arbete: En litteraturstudie

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön dÀr ohÀlsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapslÀget inom omrÄdet och visa pÄ faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats pÄ vetenskapliga studier frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan Ären 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har anvÀnts och analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Återfall bland individer med sexuell sto?rning som genomga?tt ra?ttspsykiatrisk underso?kning 1992 till 2002

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Stress hos unga idrottarre i samband med förÀldrars krav, förvÀntningar och stöd

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

SjÀlvskattad stress och total arbetsbelastning hos smÄbarnsmammor i storstad och tÀtort

FörvÀrvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jÀmfört med mÀn. I föreliggande studie anvÀndes etablerade sjÀlvskattningsinstrument för att undersöka hur sjÀlvskattad stress Àr relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tÀtort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande smÄbarnsmammor med minst ett barn under 12 Är. Resultatet indikerar ett samband mellan smÄbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock Àr det sÀrskilt markant i tÀtorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, sÀrskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Tidsperspektiv som prediktor för individuella skillnader i upplevd stress : En tvÀrsnittsstudie av Àldre vuxna

Time Perspective is related to mental and physical health. This study examines the relationship between Time Perspective and perceived stress where Time Perspective was expected to predict the level of perceived stress. Past-negative, Future-negative, Future-positive and present-fatalistic were expected to be positively associated with perceived stress while Past-positive and present-hedonistic were expected to be negatively associated. Measures from the self-assessment forms S-ZTPI, PSQ-recent and CES-D from 445 participants (242 women, 203 men) between 60-90 years were used to examine the hypothesis of the study. Two hierarchical multiple regression analysis confirmed that Time Perspective is associated with perceived stress and in part 2 explains it's variance, one when adjusting for demographic data (.R = .37) and the 2 other when adjusting for demographic data and depressive symptoms (.R = .13).

Barn och stress: varför Àr barn stressade och hur kan vi
hjÀlpa dem?

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Subjektivt vÀlbefinnande, stress och sjÀlvkÀnsla hos svenska högskolestudenter

Subjektivt vÀlbefinnande handlar om mÀnniskors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva vÀrdering av sitt liv. Studiens primÀra syfte var att undersöka sambandet mellan sjÀlvkÀnsla, stress och subjektivt vÀlbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och Äldersskillnader undersöktes Àven i relation till subjektivt vÀlbefinnande. Syftet undersöktes utifrÄn fem hypoteser och en frÄgestÀllning. Totalt delades 139 enkÀter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->