Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress Àn mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsÄr. Det finns Àven ett samband mellan stress och utbrÀndhet vilket kan resultera i avsikter att lÀmna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod Àr kvalitativ och data frÄn fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

UtbrÀnd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det Àr i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav rÄder det inga tvivel om. MÀngder av undersökningar visar pÄ samma sak: ohÀlsan bara vÀxer. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram mÀnniskan bakom kravet: Vem Àr hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrÄn? NÀr kÀnner hon sig trygg? Hur Àr det att vara ung i detta kravfyllda samhÀlle? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och Àr viktiga för djurs förmÄga att klara av en kritisk situation. LÄngvarig stress medför dÀremot en rad negativa effekter pÄ djurs produktion och hÀlsa. Dagens mjölkproduktion stÀller höga krav pÄ korna, som ska vara friska, producera stora mÀngder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt stÀllda krav mÄste lÄngvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisÀtts.

NÀr en mÀnniska utsatts för en traumatisk hÀndelse, sÀtts en psykisk reaktion igÄng. NÀr reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade pÄ vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhÀndertagandet. Metoden som anvÀndes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

SammanfattningBakgrund:  Det Àr vanligt förekommande att personer med psykisk ohÀlsa vÄrdas pÄ somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de kÀnner sig ignorerade och att de fÄr vÀnta lÀngre Àn andra patienter pÄ att fÄ vÄrd. OmvÄrdnadspersonal tror ocksÄ ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohÀlsa bara Àr fantasier, eller att dessa symtom beror pÄ den psykiska ohÀlsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar hur omvÄrdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vÄrdas inom somatisk vÄrd kan beskrivas utifrÄn fyra olika teman; omvÄrdnadspersonalens sjÀlvuppfattning, patientuppfattning, kÀnslor hos omvÄrdnadspersonalen samt uppfattning av vÄrdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgÄngpunkt i begreppet vÀrdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. OmvÄrdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa, och kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonal och patienter Àr ofta bristfÀllig. OmvÄrdnadspersonal som arbetar inom somatisk vÄrd behöver mer utbildning och trÀning för att kunna ge personer med psykisk ohÀlsa ett gott bemötande.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rÀdsla och fördomar. NÀr vÄrdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar mÄste de kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vÄrdaren mÄnga patienter som bÀr pÄ smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kÀnda, upplevelserna skiljer sig Ät beroende pÄ hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

The aim of this study was to investigate the intraoperative surgical stress response in dogs undergoing ovariohysterectomy and to compare acepromazine and medetomidine as premedications. 15 dogs diagnosed with pyometra were used in this study. Blood pressure and heart rate were used as parameters to measure surgical stress response. The surgery was divided into four phases. Phase 0 was the period 10 minutes before the skin incision, phase 1 was skin incision and opening of abdomen, phase 2 was manipulation of uterine horns, ligation and transection of mesovarium and phase 3 was ligation of cervix, removal of organs and closing the abdomen. The results showed that phase 2 was the most intense phase of surgical stress, regardless of which premedication the dogs received. When acepromazine and medetomidine were compared the results showed that within phase 3, all dogs that were given medetomidine had higher blood pressure compared to dogs that were given acepromazine. The dogs that were given acepromazine had higher heart rate than the dogs that were given medetomidine in phase 0, phase 2 and phase 3. .

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande problem och behovet av hjÀlp ökar i Sverige. Familjemedlemmar till personer med psykisk ohÀlsa har en central roll i tillfrisknandet. Ansvaret hos familjemedlemmar har ökat sedan avinstitutionaliseringen Àgde rum. Psykisk ohÀlsa Àr livsomstÀllande, bÄde för den drabbade och för familjen.Syfte: Syftet var att belysa familjemedlemmars upplevelser av att leva nÀra nÄgon som lider av psykisk ohÀlsa.Metod: Arbetet var en litteraturöversikt och innefattar 10 vetenskapliga artiklar som alla var kvalitativa. Artiklarna har analyserats och sammanstÀllt efter likheter och olikheter.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Syftet Àr att undersöka upplevelsen av stress i relation till förÀldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleÄldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig Ät mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrÄn genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattning om sin omvÀrld fÄngades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer, dÀr fyra respondenter valdes ut, tvÄ kvinnor respektive tvÄ mÀn.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var nÄgot som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolvÀsendet eller hÀlso- och sjukvÄrden..