Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals? life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Among young adults and especially women, psychological issues are common phenomena in the society such as depression, anxiety and stress. Research has shown that physical activity can be a complement for anti-depressant medication. The aim of this review is to examine previous research to find out how physical activity can provide positive effects on overall mood state in particular young women's psychological health. The results of this review is that there are support in the literature of young women that physical activity may enhance mood in studies of depression and anxiety symptoms and small support for the effects on reducing stress. Physical activity with both high intensity and low intensity has shown to have positive effects on depression and anxiety, but the physical activity has to be regular for long-term effects.

I vården är en bibehållen respekt för människan en viktig del. Sjuksköterskan spelar här en central roll i relationen till patienterna genom sin omvårdnad. Syftet var att belysa och undersöka vad ett respektfullt bemötande kan innebära för patienter med psykisk ohälsa och för sjuksköterskor samt vad sjuksköterskor bör tänka på i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod, en litteratur studie av elva kritiskt granskade artiklar som uppfyller krav för vetenskaplighet enligt Polit m fl (2001). Resultatet redovisas utifrån ett huvudtema ? ömsesidigt förtroende - som innefattade åtta undertema som behandlade vad ett bemötande med respekt kunde innebära för patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskan ?vänlighet, tid, empati, delaktighet, information, sedd och hörd, förstådd och temat unik.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad.

The main focus of this study was to investigate how Swedish military veterans experience that events during an international service affect them after completed mission. This also includes the contact with their relatives. Secondly, this study deals with the course of the crisis, personal defense mechanisms, cumulative stress and post-traumatic stress syndrome (PTSD).The study was performed using a qualitative method and comprises individual interviews with six Swedish veterans. The responders were all men of different military positions, who participated in one or more international missions during 1993 to 2011.The results of this study show that, according to the veterans, the return back home is the most strenuous part of an international mission. With all the new experiences that an international service brings fresh in their memories, it is hard to re-adjust to the life of a civilian.In connection with the return back home, different degrees of stress reactions were also commonly seen, for example sleep disturbance, restlessness and exhaustion.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden..

SammanfattningBakgrund:  Det är vanligt förekommande att personer med psykisk ohälsa vårdas på somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de känner sig ignorerade och att de får vänta längre än andra patienter på att få vård. Omvårdnadspersonal tror också ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohälsa bara är fantasier, eller att dessa symtom beror på den psykiska ohälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad på åtta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vårdas inom somatisk vård kan beskrivas utifrån fyra olika teman; omvårdnadspersonalens självuppfattning, patientuppfattning, känslor hos omvårdnadspersonalen samt uppfattning av vårdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgångpunkt i begreppet värdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. Omvårdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, och kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och patienter är ofta bristfällig. Omvårdnadspersonal som arbetar inom somatisk vård behöver mer utbildning och träning för att kunna ge personer med psykisk ohälsa ett gott bemötande.

Stress och stressrelaterade sjukdomar är ett problem i dagens samhälle och de som främst är drabbade är unga människor. Stressen är dessutom ojämnställt fördelad då kvinnor drabbas värre än män. För studenter kan stress vara en faktor som påverkar deras studieprestation negativt. Syftet med studien var att undersöka självupplevd stress bland högskolestudenter på Mälardalens högskola samt analysera om det finns skillnader avseende kön och utbildningsprogram. Studien hade en kvantitativ ansats där en tvärsnittsdesign användes.