Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Under de senaste Ären har mÄnga sjuksköterskor uppmÀrksammat en mer pressadarbetssituation. BÄde arbetsmiljön och de höga krav som stÀlls idag pÄ sjuksköterskorutgör en svÄrare möjlighet att kunna sÀkerstÀlla patientens sÀkerhet, men ocksÄ den egnahÀlsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress pÄ sin arbetsplats. Metoden Àr baserad pÄ Fribergsmodell för litteraturöversikt.

Previous studies of stress and coping regarding urban bus drivers describe an unhealthy occupation in areas of psychological and physiological factors. In the present study a social constructionist approach was used to investigate Swedish urban bus drivers' constructs of stress and coping regarding passengers. Semi-structered interviews were performed with ten bus drivers, nine males and one female. The data was transcribed verbatim and analysed with the program QSR NUD*IST.Three main themes where found; passanger related context, coping strategies and promoting circumstances. The bus drivers' constructs describe passanger relations as part of a stressful work environment where successful coping is problematic..

Sammanfattning  Förskolan Àr en arbetsplats dÀr stress förekommer i stor utstrÀckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkÀt som delades ut till 60 pedagoger, spridda pÄ 6 förskolor. FyrtiotvÄ pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna sjÀlva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Mitt syfte med den hör undersökningen Ă€r att belysa faktorer som kan styra valet av höglĂ€sningsbok bland klasslĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan. Mina frĂ„gestĂ€llningar var: Vilka böcker anvĂ€nds vid höglĂ€sning av lĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan som ingĂ„r i min studie? Hur beskriver lĂ€rarna valet av höglĂ€sningsbok? ÖverensstĂ€mmer de studerade lĂ€rarnas beskrivning av faktorer som pĂ„verkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare Ă€n andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som pĂ„verkar lĂ€rarens val av höglĂ€sningsbok Ă€r sprĂ„ket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkĂ€nnande, samt lĂ€rarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollĂ€rare i Ă„rskurs tre..

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsÀngslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever pÄ högstadiet. KommunikationsÀngslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har ocksÄ beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever stÀlls inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde Ärskurs och deras sjÀlvrapporterade kommunikationsÀngslan vid muntlig kommunikation. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning, dÀr resultatet analyserades utifrÄn respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andrasprÄk.

LÄngvarig stress ökar risk för ohÀlsa och sjukfrÄnvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhÀlle. En preventiv metod för stresshantering Àr Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention pÄverkar stress och generell psykisk hÀlsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmÀtning rapporterade tvÄ tredjedelar av deltagarna hög stressnivÄ (PSS?25).

Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem som ökat under de senaste Ären. MÄnga sjuksköterskor upplever stress pÄ sin arbetsplats vilket kan pÄverka omvÄrdnaden och patientsÀkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala pÄfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress pÄ vÄrdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som anvÀnts var CINAHL och PubMed.

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Bakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden Àr utsatt för hög belastning vilket ökar kraven pÄ personalen. Misstag som sker i vÄrden beror mÄnga gÄnger pÄ att sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter av stress och vilka konsekvenser det fÄr för omvÄrdnaden. Metod: För att uppnÄ studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod som Àr baserad pÄ vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar. Följande frÄgestÀllningar undersöks: Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser fÄr det för vÄrdandet.

I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Kronisk stress hos hÀstar Àr ett stort problem bÄde för hÀsten och för dess Àgare. Stress kan uttryckas pÄ olika sÀtt och mÄnga gÄnger Àr orsaken att hÀsten kÀnner frustration pÄ grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks sÄ tyder det pÄ bristande vÀlfÀrd. Fysiologiska kÀnnetecken som rapporterats för kronisk stress hos hÀstar Àr förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och dÀrmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisÀttning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan Àven uttryckas beteendemÀssigt, bland annat genom stereotypier, som Àr oförÀnderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha nÄgon funktion.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..