Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Undersökningen i den hÀr uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks Àr nio elevlösningar, tre vardera frÄn betygen A, C och E, frÄn det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i stil mellan texter som fÄtt betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sÄdana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och anvÀndning av referatmarkörer.Undersökningen visar att anvÀndningen av personliga pronomen Àr likvÀrdig oavsett betyg. De texter som fÄtt A uppvisar dubbelt sÄ mÄnga opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

AbstractThe purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork.The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. .

Mitt syfte var att undersöka vad som kan pÄverka elevers betyg i idrott och hÀlsa? För att avgrÀnsa ytterligare hade jag 3 frÄgestÀllningar som handlade om vilken pÄverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende pÄ vilket kön man tillhör och vilken pÄverkan elevens habitus har? För att svara pÄ mitt syfte och mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkÀtundersökning pÄ en skola i Upplands VÀsby dÀr totalt 175 elever deltog. UtifrÄn resultatet frÄn min undersökning kan jag konstatera att olika saker pÄverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hÀlsa. Genus spelar roll och det Àr flera pojkar som nÄr de högre betygen Àn flickor.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder dÀr investerare kan vÀlja att placera sina pengar och under de senaste Ären har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond Àr, och dÀrmed kan det vara svÄrt att skilja en etisk fond frÄn en traditionell fond. Ett mÄtt pÄ hur vÀl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG stÄr för Environmental, Social och Governance och anvÀnds för att bestÀmma hur hÄllbara och ansvarstagande företag Àr. Det faktum att det inte finns nÄgon formell definition av vad en etisk fond innebÀr, vÀcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det nÄgon skillnad i ESG-betyg gÀllande miljö och mÀnskliga rÀttigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida det finns nÄgon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gÀllande ESG-betyg.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lÀrares sprÄkdidaktiska strategier i ett flersprÄkigt klassrum samt lÀrarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. BÄde lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har anvÀnts för att kunna ta del av lÀrarens reflektioner kring de sprÄkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter frÄn lektionerna som observerats har Àven samlats in.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sprÄkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lÀrarröst och vetenskapligt-vardagligt sprÄk har anvÀnts för att synliggöra de sprÄkdidaktiska strategierna i undervisningen.Studien visar att lÀraren anvÀnder flera sprÄkdidaktiska strategier i Àmnesundervisningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som pÄverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor pÄ arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och dÀrefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd frÄn arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress pÄ arbetsplatsen.

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. Uppsatsen Àr inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden Àr en fallstudie dÀr tvÄ person har blivit intervjuad pÄ djupet i omrÄdet. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. NÄgra av dessa reaktioner Àr depression, Ängest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvÄrigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar om betyg och bedömning och huruvida de upplever dessa som rÀttvisa och likvÀrdiga. Vi vill Àven ta reda pÄ om eleverna anser att genus spelar in i frÄga om bedömning och betygsÀttning. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en huvudsakligen kvantitativ enkÀtstudie med kvalitativa inslag. FrÄgorna i enkÀten behandlar Àmnen som betyg grundade pÄ tidigare prestationer, förutfattade meningar, att bli ?stÀmplade? av lÀrare och fastna i en uppfattning som kanske inte Àr rÀttvis, om lÀrare i sin tur lÄter meningar av social, kulturell eller genusmÀssig bakgrund pÄverka deras bedömningar av eleverna och om eleverna anser att deras val av utbildning (yrkesförberedande eller studieförberedande) spelar in i frÄga om bedömning och betyg.