Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.

En effektiv och populär grafisk effekt för realtidsgrafik är Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel är brusiga artefakter som kan dämpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en användarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor från kameraåkningar och ett visningsprogram som används i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som får beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och välja vilken bild de föredrar.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

I internationella kunskapsmätningar har det framkommit att kunskapsnivå i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhållande till andra länder sedan mitten av 90-talet. Läsåret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i årskurs nio som fick ett godkänt betyg i matematik. När dessa elever kom till gymnasiet så var det endast något över 83 procent av eleverna som klarade ett godkänt resultat på det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnår läroplanens utbildningsmål har Särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie är att utifrån SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning få ökad kunskap om vad som påverkar elevernas möjligheter att klara matematiken på gymnasiet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

 Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsättning och bedömning i gymnasiekolan. Studien är fokuserad på gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig på samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig på?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades på ett kvalitativt sätt. Studiens resultat ställdes i relation till tidigare forskning.Bedömningar är en ständigt förekommande företeelse och i skolans värd bedöms såväl individer som prestationer.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna.

Introduktion: Påverkan av stress på immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vävnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, såsom stress, i kombination med förändrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstånd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.Frågeställning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivåer av stresshormoner, såsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvätska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivåer av stresshormoner i saliv, gingivalvätska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser fastställas med denna litteraturstudie..

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

I dagens samhälle är lärarnas lön en starkt debatterad fråga, där det diskuteras huruvida lärarnas löner är för låg. Men samtidigt väljer många att arbeta och utbilda sig till lärare. Då är frågan om det är den fasta lönen som driver en lärare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité på undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som påverkar motivationen hos lärare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem påverkar lärares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta något samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket är den variabel vi använder för att mäta resultatet av en lärares prestation.Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lärare kan påverka deras motivation och prestation.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.