Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.