Syfte Vårt syfte är att få insikt i hur hotell idag arbetar för att synas i konkurrensen. Vi vill få insikt till vilken grad hotellen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det finns en medvetenhet bland hotellen om potentialen av att integrerat arbeta med alla fem sinnen i skapande av upplevelser. Vi vill även se hur hotellen arbetar generellt med att skapa upplevelser och hur hotellen arbetar för att differentiera sig, i en ständigt växande marknad.MetodVi har använt oss av en abduktiv ansats, det vill säga en kombination av en induktiv och en deduktiv ansats. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i insamlandet av empirisk data, detta genom att intervjua tre informanter ifrån fyra olika upplevelsehotell. Denna insamlade data har vi analyserat utifrån relevant teori inom området, för att få insikt om hur hotell skapar upplevelser.SlutsatserVi har kommit fram till att hotell idag är medvetna om hur viktigt det är att arbeta med att skapa upplevelser.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten.

Det här är ett examensarbete som är utfört på uppdrag av Meal Planning Concepts AB. Målet var att utveckla en native multi-plattformsapplikation till smartphones och surfplattor som skulle fungera på Android och iOS och dela databas med deras nuvarande webbsystem. Funktionaliteten skulle vara baserad på den som fanns på deras webbsida. Applikationen utvecklades i MoSync som är ett ramverk som klarar utveckling till multiplattform. Examensarbetet gick också ut på att utvärdera MoSync under projektetsgång och presentera andra liknande verktyg och hur de förhöll sig till MoSync.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

De senaste åren har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbättra kvaliteten på testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta är det få företag som använder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag är avvaktande till automatiserande testverktyg är de krav som ett sådant verktyg kan tänkas ställa på utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav påverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg ställer på mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill också visa på tekniker för att implementera dessa verktyg på ett sätt som inte påverkar flexibiliteten i testningen negativt.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Examensarbetet går ut på att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förändringar på ett datasystem. Volatil-data är information som försvinner när datasystemet stängs av och kan vara nödvändig t.ex. när man försöker läsa en krypterad hårddisk, då krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som är volatilt. I IT-brottslighetens barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att påverkan på ett datasystem vid ett beslag skulle bli så liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man får från datasystemet skulle hålla i en rättgång och gick ofta ut på att slå av strömmen på datasystemet.

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt påverkan på den direkta utformningen av och innehållet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att använda sig av trendriktig reklam är ett strategiskt val beroende på om annonsören vill vara trendsättare eller efterföljare. trender kan användas i reklam som koder för att bättre nå den avsedda målgruppen..

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Syftet med denna uppsats är att granska hur ett företags arbete överensstämmer med lean service samt ge förslag på hur verksamheten kan förändras för att bättre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begränsat område av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt från tillverkning och montering till underhåll.Arbetet utförs genom intervjuer med anställda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgång till en rad verktyg som enligt många definitioner karaktäriseras som lean, men benämns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagsläget anses tillämpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte är tillräckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgängliga för att lean ska tillämpas.