Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

Enligt ÖP2010 kommer industriområdet Öresundsvägen på Väster i Lund utvecklas till ett bostadsområde med blandstadskaraktär. Stor vikt läggs vid ett stråk som ska löpa genom området och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs Öresundsvägen otillgängligt och kopplingarna till östra Lund är inte särskilt bra. Stråk är ett begrepp som är beroende av att det används på ett visst sätt, själva stråket blir till av den rörelsen som utförs på det. Ett stråk är därför inte kopplat till en på förhand bestämd sträcka utan den trampas upp av de som använder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man använder sig av ett så användarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete är därmed både att skapa förståelse för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett stråk.

Bakgrund och problem: Enligt studier genomförs investering i affärssystem för attuppfylla två syften, att förbättra beslutskvaliteten och att effektivisera processer. Inköp avett nytt affärssystem är en omfattande process, både vad det gäller arbetsinsats som krävsav företaget och kostnad. I många fall har företag främst fokuserat på implementeringenav affärssystemet och i stor utsträckning förbisett efterföljande stadier i systemetslivscykel. Kostnader som uppkommer efter implementeringen kan vara så mycket som 70procent av den totala kostnaden. Samtidigt visar studier att affärssystems potential inteutnyttjas fullt ut.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007.Frågeställningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?MetodVi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.ResultatBakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Sammanslagningar och förvärv (S&F) är ett strategiskt val som många företag genomför för att skapa tillväxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgång till nya marknader. Det är inte alla sammanslagningar som blir lyckade på grund av olika faktorer, den faktor som studien ämnar studera är kultur aspektens påverkan. Syftet med denna studie är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv få förståelse för hur kulturella aspekter påverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande åtgärder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har använts för att skapa förståelse och analysera hur kulturella aspekter kan påverka integrationen och utgången av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som använts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element där teorierna var bristfälliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom området.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Bakgrund och problemformulering: Under 1990-talet infördes målstyrning som styrprocess i kommunerna. En central ambition i införandet av målstyrning var att decentralisera kommunorganisationerna samt att utveckla politikerrollen och betrakta det politiska arbetet utifrån ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Styrningen av offentliga organisationer har länge baserats enbart på finansiella mått och mål. År 2004 infördes nya regler i kommunallagen angående verksamhetsnära mål av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Bestämmelserna tillämpas år 2006 och det är upp till varje kommun att formulera sina mål.Syfte: Studiens syfte är att övergripande beskriva arbetet med målstyrning genom verksamhetsnära mål så som det bedrivs i Västra Götalands kommuner idag.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, ?självsvält? som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.