Outsourcing är idag för många företag ett strategiskt vägval för ökad flexibilitet och kostnadseffektivitet. Allt fler företag har upptäckt fördelarna med att lägga ut de funktioner som inte tillhör kärnverksamheten. IT ses många gånger som något dyrt som tar lång tid att bemästra och kan därför vara enklare att outsourca till någon som kan det bättre. Undersökningar har dock visat att företag upplever vissa problem med sin outsourcing, vilket kan bero på att förväntningarna på outsourcing har ökat. Detta antagande styrks av att både författare och undersökningar visat på att det ökade missnöjet till viss del beror på förväntningar på outsourcing.

Utgångspunkten för studien är fenomenet arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensarbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges.

Syftet med studien är att undersöka hur barnperspektivet används i det dagliga arbetet. Avsikten är också att undersöka hur barnens inflytande ser ut över de beslut som fattas kring deras livssituation. Studien genomfördes genom intervjuer med socialsekreterare på socialtjänsten. Teorin som användes är systemteori, även barnperspektivet och ett teoretiskt perspektiv på dominansförhållanden i samtal med barn tillämpas. Med hjälp av ovan nämnda teorier och teoretiska perspektiv analyseras och förklaras hur socialsekreterarna använder barnperspektivet.

This study aims to examine how teachers in elementary school reason about and effectively implements special needs education. A qualitative study was made by interviewing four elementary teachers about their own role in dealing with pupils in difficulty. The material was then analyzed using content analysis. The result section is presented by the study's issue and then been analyzed against the background research. In the analysis it follows that the teachers believe among other things that there is too little time and resources to meet pupils in difficulty, the time and resources in schools is essential when it comes to meet students' needs.

SammanfattningTitel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljöFörfattare: Sofia JovannelliHandledare: Monica NaeserSyftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen..

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskolan tänker kring att arbeta med utvärderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick från följande frågeställningar: Varför väljer läraren att använda IUP som bedömningsverktyg? Varför väljer läraren att avstå från arbete med IUP? samt Hur tänker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lärarnas tankar vilar studien på ett kvalitativt perspektiv där enkätfrågor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lärarnas tankar analyserades utifrån de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet är att lärarna i studien har olika syn på att använda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet är beroende av om läraren väljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare är syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstås med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har använt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebär att jag genomfört gåturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.