SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

Forskningsfråga: Hur påverkas allivsbutikerna av att få Lidl eller Netto som granne och vilken betydelse har allivsbutikernas val av åtgärder för att differentiera sig för hur väl de lyckas konkurrera med hard discount-butiken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur traditionella allivsbutiker påverkas av att en aktör med utpräglad lågprisprofil (hard discount) etablerar sig i närheten. Vidare är syftet att beskriva hur allivsbutikerna, genom olika åtgärder, arbetar för att differentiera sig från hard discount-butikerna och hur val av åtgärder inverkar på hur väl allivsbutikerna lyckas i konkurrensen med den nya aktören. Metod: Vi har, genom tio besöksintervjuer och tjugo telefonintervjuer med handlare och butikschefer i allivsbutiker, samlat in kvalitativ och kvantitativ data om hur dessa butiker påverkats av att få Lidl eller Netto i sin närhet och vilka strategier de använt för att möta den nya konkurrenten. De teorier som används vid analysen behandlar konkurrensstrategier och hur allivsbutiker påverkas av lågpristrenden i allmänhet och hard discount i synnerhet.

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Vår studie som utgår från ett företagsperspektiv fokuserar på stormarknadernas agerande vad gäller teknikutnyttjande. Vi analyserar också de främsta orsakerna till självscanningssystemet införande på stormarknaderna och de effekter detta införande haft på stormarknaden, dess kunder, personal och konkurrenter. De empiriska fall som studien grundar sig på är ICA, COOP och Axfood, alla stora aktörer på den svenska detaljhandelnsmarknaden. Projektet har genomförts med en kvalitativ ansats och med intervjuer som datasamlingsmetod. Resultatet visar att företagets agerande varit olika vad gäller införandet av självscanningen.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Syftet var att undersöka cancerpatienters uppfattning av vårdmiljön och dess inverkan på upplevelsen av omhändertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och åtta cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vårdmiljön ser ut är underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vårdmiljön är personalens bemötande och omhändertagande. Onkologverksamhetens integrering i vårdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna välja avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosågs inte.

Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vågformade mönster där tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med något som närmast kan beskrivas som fusionsyra. Fusionsvågornas antal och storlek har efterhand ökat och vågtopparna har vuxit sig allt högre, något som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 åren Vilka är de motiv som har gjort fusioner till ett så vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet består av primär- och sekundärdata insamlat från sex fusioner fördelat på tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen används tre skilda perspektiv, och syftet med detta är att skapa bred förståelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar på tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det även finns vissa motiv som är branschöverskridande.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare i svenska på gymnasiet ser på datorspel som texter inom ämnet svenska. Inledningsvis har en enkätundersökning genomförts bland svensklärare på gymnasiet i Luleå och Bodens kommuner, därefter har kvalitativa intervjuer med tre lärare genomförts med enkätsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lärarna generellt sett har låg kunskapsnivå och få erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet är vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit på tanken att nyttja datorspel som text och hänvisar detta till brist på engagemang och kunskap om spelen.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Syftet med vår uppsats är att utvärdera hur enskilda butiksägare, som ingår i en större kedja, ser på fördelar samt nackdelar att ingå i en större koncern. Syftet är också att utröna hur butiksägarna definierar en lojal kund samt hur de arbetar för att strategiskt skapa kundlojalitet. Vår studie grundar sig på intervjuer med två enskilda butiksägare som ingår i samma koncern. I studien framgick det att butiksägarna genom användandet av kundkort erhåller kundlojalitet som ett bra verktyg för att kunna förbättra och stärka den totala ekonomin i företaget. Det krävs dock att man inser betydelsen av att engagera sig för att skapa en bättre balans mellan kundernas attityd och kundernas beteende.