Koncernmässig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.

The study focus on the development of the bilateral relationship between India and the United States and the Next Step in Strategic Partnership (NSSP) from 2004 and the change in U.S. approach to India's neuclear program. With the rise of China to potential great power status I argue that the cooporation between the two is an act to balance the Chinese influence and to prevent future rivalry and a Chinese dominance of the East Asia. For the study I have used concepts and theorys from the realist tradition, in particular theorys of Balance of power and alliance forming..

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Det blir allt vanligare att företag väljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men också för att kunna använda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem på ett effektivt och systematiskt sätt. Svalson AB är ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 år 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vårt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

The concept Corporate Social Responsibility (CSR) describes a company's social and environmental work. More and more companies have embraced the concept of CSR and for some businesses, it has become equally important to present its efforts within CSR as to present its latest profits.The purpose of this essay is to establish an overall picture of a company's CSR efforts and to discuss the potential conflict between CSR and the aim for profit We investigate how businesses can improve their CSR effort so that it contributes to a positive development for the society while still creating economic value for the company. The study is based on a qualitative study of four Swedish companies in the fashion industry: Kappahl, Gina Tricot, Åhlens and Indiska. The results show that according to the theoretical framework, the four companies do not reach a complete strategic approach to CSR. To achieve this it is necessary for the companies to change their current CSR-activities..

Detta examensarbete är utfört på Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess påverkan på miljön, kopplingen mellan HD:s tre kärnvärden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag på fortsatt arbete. HD:s materialflöden består främst av material för tryckningen men även en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning står på dygnet runt, året runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet är beroende av transporter, både av material och personer.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns behov av re-designade kläder och accessoarer för yogautövare i Göteborg. Den uppsamlade informationen användes för att bedöma möjligheten till att starta ett företag vars verksamhet bygger på försäljning av yogakläder- och accessoarer genom re-design av secondhandvaror. I den teoretiska referensramen beskrivs vad marknadsföringsmix innebär, vilken inkluderar konkurrensmedel som är viktiga när man vill starta ett nytt företag, nämligen de fyra p:na. Vi har fått fram resultatet av vår marknadsundersökning genom intervjuer med sex olika yogautövare. Genom att intervjua dessa personer har vi undersökt deras köpvanor, köpbeteende, kunskaper samt inställning till re-design och secondhand samt inställning till olika prisklasser.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt sätt att redovisa på och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan använda sig av. En hållbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Dagens miljötänkande och jordens temperaturförändring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter ställer högre krav på företag än vad de gjort tidigare. Högre krav innebär att företag bör ha en hållbarhetsredovisning där de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete. En undran som uppstod var om hållbarhetsredovisningen har ett vidare ändamål än att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete.

Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, där marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger på nya teorier och strategier för att uppnå fördelaktiga och hållbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte är att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrån teorier om kommunikation, varumärkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen. Frågeställningarna syftar till att först och främst beskriva varför en gala arrangeras?Följfrågor är: Vilka mål har de olika aktörerna med galan? Vilka medel används för att uppnå målen? Men även hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhåller sig gentemot varandra? Det vill säga vilka attityder upplevs, och vad är egentligen prisets effekt?För att kunna få en så bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades på sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom Guldäggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som används är litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för småskaliga forskningsobjekt. Vi har även kortfattat beskrivit våra studieobjekt Spinngalan och Guldäggsgalan.

Problem: I den globaliserade värld vi lever i är den generella uppfattningen att samverkan är ett konkurrensmedel för företag. Det råder dock brist på explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem då företag i dagens samhälle arbetar alltmer i nätverk. Att företag bildar nätverksorganisationer kan nämligen leda till intressekonflikter då flera olika intressen ska sammanlänkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nätverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnås genom att empiriskt studera och analysera nätverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi använder oss av är en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare på Kristianstad Airport är att en av organisationerna är politiskt styrd.

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .