I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer pÄ den svenska marknaden mÄngdubblats genom Ären och konkurrensen mellan dem blir allt hÄrdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra vÀrden som kÀnslor och upplevelser. DÀrigenom har det blivit viktigt för varumÀrken att hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Dagens varumÀrken kan dÀrför övergÄ till att vara mer emotionellt laddade för att pÄ bÀttre sÀtt nÄ ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumÀrkeslojalitet.För att konsumenterna pÄ ett emotionellt plan ska lyckas sÀrskilja ett varumÀrke frÄn ett annat mÄste nÄgon form av emotionell kommunikation ske. DÄ traditionell marknadsföring inte Àr inriktad pÄ den emotionella kommunikationen krÀvs ett komplement till denna.

SAMMANFATTNINGMÄnga företag lÀgger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och mÄnga arbetstagare kÀnner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar pÄ att fenomenet anstÀllningsbarhet Àr omtalat och de ökade kraven pÄ arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivÄ.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen Àr bland annat de förÀndringar som skett pÄ arbetsmarknaden med avseende pÄ organisationsstruktur, fokus pÄ individen samt globaliseringen. Fenomenet anstÀllningsbarhet har lÀnge diskuterats men har haft olika innebörder genom Ären och idag regleras arbetsmarknaden Àven av styrdokument frÄn EU, dÀribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts pÄ individen och var och en mÄste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanstÀllda upplever konkurrensen pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till den egna attraktionskraften nÀr det gÀller att fÄ och behÄlla en anstÀllning. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation pÄverkar den upplevda anstÀllningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förÀndring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Under 2008 beslutade regeringen att lÀrare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla Àmnen eleven undervisats i, frÄn Ärskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn pÄ lÀrande och bedömning ute pÄ skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollÀrare.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

AffÀrssystem...PÄ senare tid har informationsmÀngden ökat radikalt vilket har lett till att det har blivit allt viktigare att fÄ kontroll över sitt informationsflöde. Detta har gjort att företagen skaffat sig ett speciellt informationssystem för att klara av det. Innan byggde företagen dessa sjÀlva men under de senaste Ären har komplexiteten ökat som lett till att företagen mÄste söka efter kompetens utanför sin egen sfÀr för att lösa detta. Till följd av detta har speciella företag vÀxt upp som erbjuder företagen ett fÀrdigbyggt standardsystem. De benÀmns för affÀrssystem.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats har varit att kartlĂ€gga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. VĂ„r avsikt Ă€r Ă€ven att undersöka om Dream action day var ett bra sĂ€tt att nĂ„ ut till en ny mĂ„lgrupp. VĂ„r ambition Ă€r Ă€ven att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvĂ€rdera om satsningen varit lyckad. FrĂ„gestĂ€llningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det nĂ„gon gemensam nĂ€mnare hos de som lockats fortsĂ€tta Ă„ka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sĂ€tt att nĂ„ ut till mĂ„lgruppen?MetodGenom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag dĂ€r de har fĂ„tt prova pĂ„ snowboard.

Marknaden för sÄ kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste Ärtiondet genomgÄtt en remarkabel utveckling, sÀrskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprÀtthÄllandet av betalningsströmmar till leverantörer, anstÀllda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvÀrv; refinansiering av lÄn; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling Àr marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jÀmförelsevis liten.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

SammanfattningExamensarbete KandidatnivÄ i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.Författare:Andreas HÄkansson och Emil ErikssonHandledare: Frederic BillTitel:PremiumvarumÀrkesbyggande, existerar det?Bakgrund:Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumÀrken Àr nÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tvÄ decennierna pÄ grund av alla de fördelar det innebÀr att aktivt jobba med varumÀrket. PÄ grund av detta finns mycket skrivit om varumÀrken och varumÀrkesbyggande men allt som oftast Àr detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumÀrken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende pÄ situationen och dÀrför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumÀrke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i Àmnet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur varumÀrken etablerat sig som premiumvarumÀrken och dÀrigenom skapa förstÄelse för hur premiumvarumÀrken kan etableras.AvgrÀnsningar:Vi har begrÀnsat oss till att studera tvÄ premiumvarumÀrken, dess historia, hur de arbetar i nulÀget, synen pÄ premiumvarumÀrket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar Àr HÀstens SÀngar AB och Mercedes AMG GmbH.Metod:Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrÄn HÀstens och Mercedes AMG.

Varje dag överöser företag oss mÀnniskor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler sÄsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utlÀndska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trÀngs pÄ marknaden. Vi mÀnniskor har dÀrför tvingats lÀraoss att stÀnga av och ignorera reklam. DÀrför uppfattar vi inte ens en brÄkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gÀller detdÀrför att hitta nya sÀtt att komma igenom kaoset och nÄ fram sina kunder.IstÀllet för att anvÀnda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka fÄ mÀnniskor attprata om produkten.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.