Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

I vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod och det abduktiva angreppssättet, eftersom det passade vårt arbete. Först gjorde vi en induktiv undersökning där vi sökte information om fastighetsbranschen i diverse tidskrifter. Då vi fått en generell bild över branschen övergick vi till den deduktiva processen och sökte litteratur, vilken vi sedan applicerade på branschen. Empiri- och teoriarbetet är integrerat och stödjer varandra genom hela processen. Vi har kommit fram till att fastighetsbranschen verkar i en miljö där makrofaktorerna påverkar fastighetsbolagens strategiska arbeten.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Outsourcing är idag ett väldebatterat strategiskt verktyg, vilket används inom många olika områden och har ett stort antal motiv. Den ökade populariteten för utkontraktering som strategiskt handlingsalternativ bland svenska företagsledare kan härledas till de olika motiv som finns presenterade i diverse litteratur, artiklar, uppsatser och avhandlingar. Genom att använda sig av outsourcing kan företag uppnå en rad positiva och negativa effekter. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökning baserad på fyra fallföretag. I vårt arbete har vi kommit fram till att det inte finns några större skillnader mellan de motiv litteraturen beskriver och de motiv våra fallföretag har haft till att lägga ut en verksamhet på en extern leverantör.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar. Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell.