Sökresultat:
1636 Uppsatser om Strategiska synsätt - Sida 43 av 110
PrestationsmÀtningssystem : design av PMS för Nelson Garden AB
Bakgrund: Mycket av företagens potentiella vinster uteblir pÄ grund av dÄlig koppling mellan strategi och prestation samt pÄ grund av dÄliga system för prestationsmÀtningar. Ett företag av Nelson Gardens storlek skulle kunna tjÀna avsevÀrt mycket mer om strategiernas implementering mÀts pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Syfte: Att designa ett lÀmpligt prestationsmÀtningssystem för fallföretaget och dÀri integrera deras nuvarande system för stÀndiga förbÀttringar.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad frÄn att beskriva fallföretagets nuvarande strategier och nyckeltal i detalj samt frÄn implementeringen av fÀrdigt prestationsmÀtningssystem.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie dÀr lÀmplig teori har legat till grund för empiriinsamling som i sin tur har möjliggjort en analys.Slutsats: UtifrÄn företagets vision har strategiska mÄlsÀttningar, framgÄngsfaktorer och nyckeltal presenterats. Tillsammans utgör dessa ett komplett Balanced Scorecard dÀr sÀrskilt fokus pÄ kausala samband finns. DÀrutöver har en passande plats för företagets system för stÀndiga förbÀttringar identifierats i det designade prestationsmÀtningssystemet..
VarumÀrkesarbetets inverkan pÄ en stark relation : En studie av hur ISS Swedens strategiska varumÀrkesarbete uppfattas i relationen mellan dem och Bonnier Tidsskrifter AB
VarumÀrken har traditionellt sett anvÀnts pÄ konsumentmarknader för att uppnÄ en relation till konsumenterna och dÀrmed skapa kundlojalitet. VarumÀrken har Àven blivit ett sÀtt att marknadsföra sig nÀr kunderna Àr andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket Àven pÄverkar varumÀrkesarbetet. Denna uppsats fokuserar pÄ hur ISS Sweden arbetar med sitt varumÀrke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta nÀrmare har intervjuer utförts med inblandade personer pÄ de bÄda företagen.
Ett starkt varumÀrke: en otillbörlig konkurrensfördel vid privatisering? : En jÀmförande studie av Apoteket Shop och The Body Shop
Syfte: Syftet Àr att analysera och utvÀrdera Apoteket Shop och The Body Shop som varumÀrkeMetod: Denna studie har utgÄtt ifrÄn ett holistiskt synsÀtt. Det valda teoretiska förhÄllningssÀttet Àr deduktion och en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer samt kvantitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning.Teorier: Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Brand Equity, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication.Empiri: Totalt 6 st djupintervjuer med representanter pÄ Apoteket Shop och The Body Shop. EnkÀtundersökning med 25 stycken kunder pÄ vardera företag.Resultat: Resultatet visar att Apoteket Shop har ett lÄngsiktigt tÀnkande men en bit kvar i implementeringsarbetet. The Body Shop har ett lÄngsiktigt tÀnkande vilket Àven syns tydligt i deras arbete. Slutsats: De otillbörliga konkurrensfördelar som Apoteket Shop har Àr att de redan tillhör ett starkt och vÀletablerat varumÀrke. Om Apoteket Shop inte arbetar sÄ att organisationsutformningen Àr i samklang med den starka affÀrsidén/varumÀrket kommer de otillbörliga konkurrensfördelar endast att vara kortsiktiga dÄ förutsÀttningarna för en lÄngsiktighet inte finns inom organisationen.    .
Hur anvÀnder lokala journalister och politiker sig av Twitter? : En kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.
Sjuksköterskors delaktighet i euthanasiprocessen
Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjÀlp och detta Àmne vÀcker stor debatt vÀrlden över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader lÀnderna emellan. Syfte.
VÀrldens bÀsta stad? : En jÀmförande studie av Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier
Syftet med studien Àr att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Intentionen med dessa Àr att studera stÀdernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet frÀmst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien kommer dels frÄn ett normativt och dels frÄn ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.
Syns man sÄ finns man : En intervjustudie om allmÀnlÀkares förestÀllningar kring dietistyrket
Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.
Pedagogers talsprÄksutvecklande arbete i samlingen med 1-3-Äringar
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre Äldrar (1-3 Är) arbetar talsprÄksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ smÄ barns talsprÄksutveckling; sÄdan forskning har snarare handlat om de Àldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har anvÀnt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i tvÄ delstudier, för att dÀrigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, pÄ tvÄ olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollÀrare var. Den intervjuade förskollÀraren var ocksÄ den som observerades i samlingarna.
Bosnien-Hercegovina, i skuggan av utvecklingen
Denna teorianvÀndande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhÀllen och hur dessa pÄverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har anvÀnt oss av Roland Paris IBL-teori pÄ statsnivÄ och Carolyn Nordstroms hypoteser pÄ individnivÄ för att bÀttre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhÀlle stÀlls inför nÀr det gÀller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin pÄ dessa tvÄ nivÄer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och dÀrigenom fÄtt svÄrt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som prÀglas av korruption. PÄ individnivÄ har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnÀt, arbetsgivare och inkomstkÀlla.
"Jag tror aldrig man tÀnker sÄ lÄngt, man bara blÀddrar igenom" - niondeklassares möte med tidskrifters skönhetsbilder
Studiens syfte Àr att undersöka om elever i Är 9 Àr kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas Äsikter och förestÀllningar och det rÄdande samhÀllet anvÀnds för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger pÄ fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet anvÀndes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).
VD-byte och effektivitet : i en turbulent och en stabil bransch
Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.
Vad kostar korttidssjukfrÄnvaron?
Bakgrund och problem: LÄngtidssjukfrÄnvaron har lÀnge varit ett uppmÀrksammat problem och flertalet ÄtgÀrder har satts in för att minska denna. PÄ senare tid har korttidssjukfrÄnvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhÄllit en större uppmÀrksamhet i takt med dess ökning. KorttidssjukfrÄnvaro syns inte i offentlig statistik förrÀn efter den Ättonde dagen och Àr dÀrmed svÄr att studera. LikasÄ kan kostnaden för korttidssjukfrÄnvaron vara svÄr att faststÀlla eftersom korttidssjukfrÄnvaro bestÄr av bÄde direkta- och indirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara hur stora kostnaderna Àr för den korttidssjukfrÄnvarande socialsekreteraren pÄ en enhet i VÀxjö kommun. UtifrÄn dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna faststÀlla en standardkostnad för vad korttidssjukfrÄnvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gÄng har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.
The road to success? : Företags arbete med HR som strategisk partner för framgÄng pÄ marknaden.
I dagens konkurrens mellan företag och individer Àr det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rÀtt person pÄ rÀtt plats samt att ta tillvara pÄ de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan mÀnniskorna fungerar ingenting, men med rÀtt personer för uppgiften finns Àndlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen pÄ ett företag bör strÀva efter organisationens strategi i syfte att uppnÄ högre effektivitet och framtida mÄl (Boglind, HÀllstén och Thilander, 2013).
TjÀnstemÀn eller arbetare : En kritisk diskursanalys av yrkesbeskrivningar pÄ Arbetsförmedlingens hemsida
Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.
Den sjÀlvutlÀmnande manliga programledaren: Om programledarens öppenhet och sjÀlvutlÀmning i svenska pratprogram
Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren Ă€n tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vĂ„gar tycka och bjuda pĂ„ detaljer frĂ„n sitt innersta. I samband med sjĂ€lvutlĂ€mning nĂ€mns begrepp som intimisering, som syftar till den nĂ€rhet som tittaren fĂ„r vid öppenhet.Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n JĂŒrgen Habermas syn pĂ„ offentlighetens utveckling, tittar författaren nĂ€rmare pĂ„ hur sjĂ€lvutlĂ€mning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras tvĂ„ samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, dĂ€r författaren fokuserar pĂ„ programledarna och ser exempel pĂ„ sjĂ€lvutlĂ€mning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingĂ„tt i analysen Ă€r mer eller mindre sjĂ€lvutlĂ€mnande.