Sökresultat:
1636 Uppsatser om Strategiska synsätt - Sida 34 av 110
Intuition eller strategi? : LÀrares intuition och kriteriebaserade bedömningar
Vi mÀnniskor gör dagligen mÄnga olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska dÀr vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrÄn kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkÀt som skickades ut till lÀrare pÄ Karlstads universitet vilka utvÀrderade nya idéer relaterade till undervisning. 33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och tvÄ t-tester. Slutsatserna Àr att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, anvÀndarvÀrde för studenter och anvÀndarvÀrde för lÀrare. De ÄterstÄende procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga vÀrderingar.
Personalrörlighet och strategisk planering inom industrin
Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.
Det syns inte pÄ utsidan : en uppsats om fyra kvinnors upplevelser av ADHD
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det Àr en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestÀmd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillÀmpades pÄ resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svÄrigheter i sin barndom och skola pÄ grund av sin ADHD och deras sjÀlvkÀnsla har pÄverkats negativt. De vÀlkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till nÄgra av deras problem samt en bÀttre sjÀlvkÀnsla och förstÄelse av sig sjÀlva.
Balanserat styrkort. En kvalitativ fallstudie om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorg pÄ RosengÄrd, Malmö
Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.
Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet.
Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.
"Syns inte... finns inte" : Elevers och lÀrares uppfattningar om kvalité i fritidshem
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.
Alternativ metod för lokal positionsbestÀmning av mobila satellitterminaler
MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..
ArbetsglÀdje hos lÀrare i lÄg- och mellanstadiet
MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..
JÀmstÀlldhet inom idrotten - En studie av statens och de tre kommunera Karlskrona, Kristianstad och VÀxjös jÀmstÀlldhetsarbete
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur arbetet för ett jĂ€mstĂ€lld idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger pĂ„ staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och VĂ€xjö. Resultatet av uppsatsens undersökning Ă€r att killarna fĂ„r större del nĂ€r det gĂ€ller de idrottspolitiska satsningarna. Ăven fast staten i huvudmĂ„len för idrottspolitiken belyser kvinnor och mĂ€ns lika vĂ€rde satsas det mest pĂ„ de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt pĂ„ bland annat de kommunalĂ€gda idrottsanlĂ€ggningarna samt pĂ„ det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande Ă€n mĂ€n. JĂ€mstĂ€lldhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. BĂ€st arbetar VĂ€xjö och dĂ€refter kommer Karlskrona.
Barns Uppfattningar om StjÀrnorna och Solen : En undersökning med 4-5-Äringar
Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.
Varför redovisar byggföretag sitt humankapital i Ärsredovisningen?
Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.
Ăppna öronen! En blivande landskapsarkitekts utforskande av ljudets roll i platsskapandet
Detta examensarbete har haft som mÄlsÀttning att med hjÀlp av akustisk design finna nya angreppssÀtt för
landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. UtifrÄn ett övergripande syfte att öka kunskapen om
skapandet av den goda utemiljön bÄde hos författaren sjÀlv och inom fÀltet rumslig design har tvÄ huvudfrÄgestÀllningar
formulerats:
Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjÀlp av akustisk design för att gestalta med fokus pÄ det som hörs snarare Àn
det som syns?
Hur pÄverkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbÀttra ett
existerande, komplext landskap i staden?
För att besvara dessa frÄgor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhÀmta befintlig
kunskap inom Àmnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, dÀr
teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk
design introduceras. Ăven begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstrĂ„k utreds, dĂ„ dessa utgör kontexten för fallstudien.
Jag syns alltsÄ finns jag : Bildens roll i ungdomars identitetsskapande
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, pÄ vilket sÀtt den anvÀnds och i vilket syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Vilka bildmedier anvÀnds? Finns det en medvetenhet kring anvÀndandet av bildmedierna? Varför anvÀnds dessa bildmedier? Hur anvÀnds dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen Àr kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till Àr att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll nÀr det gÀller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhÀllet och vÀrlden. Hela oskrivna regelverk kring bildanvÀndandet existerar och de flesta Àr vÀl insatta i dem.
Elevers upplevelse av skolans skillnadspraktik : Etnicitet och normer i en skola för alla
I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.
VarumÀrket ur ett strategiskt perspektiv - en fallstudie av varumÀrket Felix
Syftet med denna uppsats Àr att analysera Procordia Food AB:s övergripande strategiprocess för att se hur rationella de Àr i sitt tÀnkande nÀr det formulerar strategier för varumÀrket Felix. Vi Àmnar Àven beskriva och analysera hur varumÀrket Felix, som omfattar ett stort produktsortiment, byggs upp för att identifiera styrkor och svagheter och eventuella problem. Vi har för avsikt, att om möjligt, efter att ha identifierat problemen, komma med förslag till lösning. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie. Vi har anvÀnt oss av olika kÀllor, sÄsom intervjuer, artiklar, vetenskaplig litteratur etc.
Gemensamma mötesplatser för integration pÄ fritiden- finns de?
Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv.
De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.