De flesta metoder, verktyg och arbetssÀtt som anvÀnds vid traditionell projektledning har anvÀnts under en lÄng tid trots att de yttre förutsÀtt-ningarna har förÀndrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, dÀrför utvecklades mer lÀttrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till Är 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gÄ till. Det finns idag nÄgra ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgÄr ifrÄn en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Syftet med examensarbetet Àr att ta fram förslag pÄ tillverkningsmetoder för ny kÀgelteknik som skall bli ett komplement till dagens slidteknik, som anvÀnds till hydraulventiler. Inom ramen för examensarbetet skall olika tillverkningsmetoder för tvÄ detaljer som rÀknas som strategisk kritiska undersökas. Ett viktigt stÀllningstagande i denna process Àr om detaljerna skall köras i egen produktion eller köpas in. Examensarbetet Àr ett förarbete till ett underlag för beslut om egenproduktion eller köp. Beslutet kommer att tas inom en snar framtid.För fortsatt utvecklingsarbete Àr en LEAN-3P pÀrm framtagen som Àr ett verktyg i produkt- och processförberedelsen..

PÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ vÀrldsmarknaden krÀvs det att företag stÀndigt utvecklas för att hÄlla sin position pÄ marknaden. NÀtverksstrukturen kan vara ett av mÄnga sÀtt att möta den hÄrda konkurrensen pÄ mellan företagen. Uppsatsen behandlar tvÄ nÀtverksorganisationer med olika strukturer och arbetssÀtt dÀr det ena företaget Àr uppbyggt utifrÄn ett franchisekoncept och det andra utifrÄn en federativ organisation samt strategisk allians. Syftet Àr att se hur organisationerna Àr uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa tvÄ företag. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats med djupgÄende intervjuer med tvÄ delÀgare i MÀkleriet AB och med VD:n i JK FörsÀkringar AB..

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrÄn Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag Àr tÀmligen duktiga pÄ att kunna fo?rutspÄ omvÀrldsförÀndringar men att det alltför sÀllan leder till nÄgon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bÀst insyn i företagets finansiella stÀllning, har en nyckelroll i företagets förmÄga att hantera omvÀrldsförÀndringar. Det Àr dÀrför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba ÄtgÀrder vid behov och dÀrmed inte bedriver en reaktiv styrning dÀr ÄtgÀrder vidtas först nÀr problem redan har hunnit uppstÄ.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Under de senaste Ären har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat Àmne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer pÄ tre smÄ oberoende revisionsbyrÄer har författarna till denna undersökning försökt svara pÄ följande problemformulering: Hur hanterar smÄ oberoende revisionsbyrÄer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig Ät mellan revisionsbyrÄerna. Samtidigt som en del byrÄer Àr vÀldigt aktiva i sin hantering finns det andra som Àr passiva. Med en slopad revisionsplikt följer sÄvÀl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krÀvs strategiska förÀndringar..

Syftet Àr att undersöka om de fyra kriterierna komplementÀra fÀrdigheter, samarbetsvilliga kulturer, förenliga mÄl och proportionella nivÄer av risk som utarbetats av Brouthers et al (1995) har nÄgot empiriskt stöd för olika typer av allianser. Studien Àr empirisk med ett hypotetiskt-deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt med en kvalitativ ansats. Hypoteser framtagna utifrÄn Brouthers et als teori undersöks för att avgöra vilka faktorer som avgör om en allians blir framgÄngsrik eller inte. Studien inkluderar Àven en explorativ förstudie för att konstatera kunskapslÀget och formulera en undersökningsplan..

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.