Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet..

Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ?Kunskap och bedömning?, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.