Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans..

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Den ökade globala konkurrensen har resulterat i att många företag försöker uppnå konkurrensfördelar genom att ingå i olika sorters allianser. För att en allians ska bli framgångsrik spelar integrationsprocessen mellan företagen en viktig roll. Under denna process uppstår ofta problem som är kultur- eller personalrelaterade vilket innebär att Human Resource funktionen får betydelse för hela alliansens framgång. Vi har i vår uppsats undersökt vilka värdeskapande HR-aktiviteter som måste skyddas i samband med en allians, för att förhindra att det enskilda företagets unika värdeskapandemöjligheter förstörs. De företag som ingick i studien var Astra Zeneca, Volvo och Stora Enso.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

På grund av den ökade konkurrensen på världsmarknaden krävs det att företag ständigt utvecklas för att hålla sin position på marknaden. Nätverksstrukturen kan vara ett av många sätt att möta den hårda konkurrensen på mellan företagen. Uppsatsen behandlar två nätverksorganisationer med olika strukturer och arbetssätt där det ena företaget är uppbyggt utifrån ett franchisekoncept och det andra utifrån en federativ organisation samt Strategisk allians. Syftet är att se hur organisationerna är uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa två företag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med djupgående intervjuer med två delägare i Mäkleriet AB och med VD:n i JK Försäkringar AB..

Patologisk ångest förekommer hos 12-17 % av befolkningen i världen. Sjukgymnaster har arbetat inom psykiatrin sedan slutet av 60-talet och arbetar idag med olika behandlingsmetoder. Viktiga aspekter i mötet mellan sjukgymnast och dennes patient kan vara att etablera en kontakt och att vara tillmötesgående. Alliansen innefattar både inre och yttre faktorer som är nödvändiga i skapandet och bevarandet av ett meningsfullt och effektivt terapeutiskt arbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjukgymnaster inom psykiatrin bemöter patienter med ångestproblematik för att skapa en god allians.

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Betydelsen av förtroende i ett strategiskt samarbete Seminariedatum: 2005-01-12 Kurs: FEK 582, Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Sofia Forsgren Malin Levén Christopher Norman Handledare: Nadja Sörgärde Fem nyckelord: Strategiska samarbeten, Förtroende, Förändring, SAS, Relationer Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur det kommer sig att samarbetet mellan två parter i en Strategisk allians kan fortsätta trots minskat förtroende. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vårt fallföretag är SAS. Vår empiri består av både primär- och sekundärdata och ansatsen är av abduktiv natur. Teoretiska perspektiv: Det finns mycket forskning om strategiska allianser inom flygindustrin och teorin betonar vikten av ett gott förtroende mellan de samarbetande parterna. Uppenbart är dock att förtroendet mellan företagen sjunker när yttre faktorer tvingat en eller flera medlemmar i en allians att ändra sin strategi så att den i viss mån strider mot alliansens uttalade, såsom exempelvis i en lågkonjunktur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga prediktorer för utfallet i KBT-behandling vid depression, face-to-face samt i kombination med stöd av en smartphoneapplikation. 88 deltagare randomiserades till smartphone- (n = 45) eller face-to-face-betingelsen (n = 43). Utfallsmåttet var förändring i Beck Depression Inventory-II mellan förocheftermätning, främst beräknat med residual gain scores. Samband mellan prediktorer och utfall undersöktes medkorrelationsanalyser. Regressionsanalyser med interaktionen mellan prediktor och behandlingsbetingelse genomfördes för att undersöka skillnader mellan betingelserna.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.