Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur pÄverkas revisionens kvalitet?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det Àr viktigt att en revisor Àr objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav pÄ oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprÀtthÄlla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.

Since drinking habits are created in social environments the workplace has an important role in alcohol prevention. This study has investigated employees (N=216) in a Swedish municipality work organisation with the purpose to describe the alcohol culture in workplace and how it influences on the workers attitudes towards alcohol. The theoretical baseline for the study has been Ames and Janes framework that explains the relation between workplace culture and drinking habits among workers. The study showed significant relations between restrictive attitude towards alcohol and not drinking with co-workers (POR: 2.5) and feeling low pressure in the work situation (POR: 2.2). Therefore it should be of interest for employers to adopt a cultural perspective and a primary prevention strategy in their alcohol policies that focuses on social relations and the workplace conditions.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper pÄverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom tvÄ kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde. Resultatet av den empiriska undersökningen pÄvisade att relevansen har ökat, dÄ vÀrderingar till verkligt vÀrde förstÀrker aktualiteten och ligger i paritet med rÄdande marknadssituation. AngÄende den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sÀgas ligga pÄ en ungefÀrligt bibehÄllen nivÄ, dock finns vissa reservationer som kan tyda pÄ att den har försvagats nÄgot. Avslutningsvis har jÀmförelsen mellan företag förbÀttrats.

Under Ären 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i MönsterÄs kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken frÄn varje Är. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhÀllet haft nÄgon betydelse för ungdomarna dÄ de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som pÄverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att förÀldrar som kulturbÀrare haft en inverkan pÄ eleverna dÄ de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar Àven att fast skolan och samhÀllet har förÀndrats under dessa Är, sÄ Àr den sociala reproduktionen fortfarande svÄr att bryta..

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om Älder hade nÄgon betydelse och ifall motivationsförÀndringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade pÄ en enkÀt med 28 frÄgor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. DÀremot blev Àldre mer motiverade Àn yngre.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion pĂ„verkar elevers vakenhet i skolan. LitteraturgenomgĂ„ngen behandlar aktuella rön kring nĂ€ringslĂ€ra, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrĂ„gan behandlas. I en enkĂ€tundersökning bland 35 sjĂ€tteklassare kartlĂ€ggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkĂ€tanalys, dĂ€r det framgĂ„r att kost och motion kan pĂ„verka elevernas vakenhet i skolan.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förstÄelse för nÄgra utvalda matematiska begrepp och kartlÀgga vilka begrepp somvÄllar störst svÄrigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var Àven att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning.Studien var av jÀmförande art och utgick frÄn ett elevtest som genomfördes i Ärskurs 3 och 5 dÀr vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslÀrare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gÀllande begreppsbildningen, frÄn skolÄr 3 till skolÄr 5. Det begrepp som vÄllar störst svÄrigheter för eleverna Àr Àr lika med, vilket testresultat och intervjuer bekrÀftar..

Banks find themselves at a highly competitive market where it is important to achieve high customer satisfaction if they want to attract customers and stay competitive. Some studies suggest that the gap between customer expectations and perception within the five quality dimensions influences the customer satisfaction. With SERVQUAL the authors of this thesis have investigated the suggested relationship and have discovered no indications of a relationship between the gap and customer satisfaction. Instead the results indicate that there is a relationship between perceived service and customer satisfaction. The thesis also indicates that the most important quality dimension for the bank customer is reliability.

Genom att mÀta stockens pÄverkan pÄ röntgenstrÄlar skapar röntgenutrustningen en bild av hur stocken ser ut pÄ insidan. Röntgenutrustning bör kunna anvÀndas för att tidigarelÀgga vissa delar av sorteringen. För att avgör om detta fungerade studerades tvÄ fall.I det första fallet studerades virke som antingen anvÀndes till fönsterÀmnen eller konstruktion. För att avgöra om sorteringen fungerade jÀmfördes tÀckningsbidraget frÄn centrumutbytet vid anvÀndning av röntgenutrustningen, som ökade med 3,7 % per sÄgad m3to.I det andra fallet skulle röntgenutrustningen anvÀndas för att sortera fram stockar med 80 % friskkvist till specialsortimentet. DÄ ökade andelen godkÀnt virke med 2,6 % vid automatisk bedömning med samma instÀllningar.

Följande kvalitativa studie undersökte effekterna av hur nyanstÀllda introduceras i deras arbete. Studien gjordes med syftet att försöka utröna vilka betydelser som introduktionens utformning kan ha för anstÀlldas fortsatta arbetstrivsel, enligt intervjupersonerna sjÀlva. Sammanlagt sex individer, alla relativt nyanstÀllda, deltog i en semistrukturerad individuell intervju. Dessa var frÄn tre olika branscher, dÀr de befintliga introduktionsprogrammen ocksÄ samlades in frÄn. Resultaten indikerade pÄ en samstÀmmighet mellan studien, de teorier och tidigare forskning som uppsatsen bygger pÄ.