Purpose: The current thesis assignment aims to explain, understand and follow the strategies the young children employ into a conception of numbers. This thesis is based on a study performed by Doverborg and Pramling Samuelson.The following research questions serve to refine the stated goal:How mathematical thinking regarding conception of numbers occurs within younger children and which strategies they use?How is the interaction between the teacher and the younger children?Method: The study is organized as a qualitative study and was conducted in a pre-school with a group of four children. The children that have participated within my study are between two and three years old. They were filmed in four exercises.

Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö.

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

The results from 13 interviews and one opinion poll answered by resident physicians were interpreted as stories about identity as primary material for this thesis. The resident physicians stress the importance of considering whether their work primarily concerns curing people from diseases or if the process of working with sick people also includes how to handle the pressure of work, either by adapting to it or changing it, and the search for balance between work and private life. Residents separate themselves from older physicians by saying that younger physicians accentuate empathy to a greater extent while older physicians emphasise a high work load. Identity seems to effect how the residents perceive and relate to their work, themselves as residents and different types of patients..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1.

Stress bland sjuksköterskor kan påverka deras arbetsprestation på ett negativt sätt. Detta får påföljder för omvårdnaden som blir sämre vilket i sin tur även påverkar patientsäkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att använda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: Arbetsglädje och positivinställning, kompetens, samarbete och egenvård.

This bachelor thesis explores the library collaboration "HelGe-libraries" goals, guidelines and strategies for their resource sharing of library books and digital resources. The questions asked were: What does the resource sharing look like when it comes to media and services? What goals and guidelines do they have for the resource sharing? What common strategies do they have for the resource sharing? What challenges have they encountered with resource sharing and how have they dealt with them?The theoretical framework consists of Jennifer Rowleys theory of innovation strategies for libraries and Rosabeth Moss Kanters theory on the art of alliances. The method used to collect material was interviews and document analysis. Four informants were interviewed.My study concludes that the "HelGe-libraries" has formulated goals for their resource sharing and that the resource sharing is connected to their goals.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.